Skådespelet Örtagården

Hur ser vår ålderdom ut, när vi hamnar till servicehus, där personalen inte kan finska?

Allt runt om detta handlar det om i Örtagården. Personal- och materialnedskärningar försvårar ytterligare ”klienternas” liv. Avvecklingn blir omänskligt på alla plan.

Denna teaterpjäs är produkt av tre olika finska amatörteatergrupper: från Umeå, Ö-vik och Skellefteå.

Jag lyfter hatten för dessa skådespelare, som orkar förena sina krafter trots långa avstånd mellan städerna.

Aleksis Kivis Sju bröder är ”klienter” i denna pjäs. Självklart pratar de bara finska och har sina originella beteenden, som gör pjäsen händelserik.

Detta ämne är högaktuellt nu och framöver. Lugnande tabletter delas ut till boende så att de somnar snabbare.

Innovationsmöte med kommunchefen och personalen.

Till personalens förvåning kom dessa nya ”klienter”, som pratade bara finska.

En rolig gubbe.

Så blev det, när de hade fått lugnande tabletter.

Lite öl hade de med sig. Så blev det fart på scenen.

”Trots allt tror jag fortfarande att människorna är goda innerst inne.” (Anne Frank)

Kan jag förlåta någon som har sårat mig i dag?

//Sasu