Den nya psalmboken

Visst går det att leva som invandrare i Sverige, om man bara är medveten om sina egna behov och att man gör livet gynnsammare för sig själv.

För mig är det mycket bra liv här. Den enda som är en stor saknad för mig är en andlig gemenskap på mitt eget språk. För att fylla den tomheten läser jag ur bibeln och psalmboken på finska.

I dag fick jag ta emot en fin psalmbok av en god vän från Finland. Bibeln fick jag av finska prästen Juhani S, som var präst i Umeå på den tiden när fyllde 50.

Psalmboken tryckt år 2014.

”Jag ska, jag ska acceptera mitt jag med förundran, fruktan och hopp och ingen mänska må skilja åt det jag med möda har fogat ihop.” (Dora Previn)

Kan jag acceptera våra olikheter som en del av vår gemensamma skönhet?

//Sasu