I går blev jag avtackad av Kristdemokraternas lokalförening i Vindeln. Jag har varit med i styrelsen från 1998. Nu är det bara minnen om olika nämnd- och styrelsearbeten som jag ventilerar med.

Det känns bra att få lämna platser tillförfogande för yngre krafter.

Som en aktiv soffliggare följer jag nu världens händelser. En sak som jag innerligen vill att makthavarna kommer att ägna åt, är utveckling av landsbygden. Så tätt behöver folk inte bo i städerna som det planeras och byggs i dag.

”Höstens vackra nyanser fägring vandrar mot slutfinal. Livets tonade färger balanserar hösten gjort reval. Människans invävda färger vackra kulörer i kärleksrött och himmelsblått. Hösten avspeglar frihet alla måsten sakta vissnar bort. Höstens åldrande skönhet – ett konstverk är rynkornas tid. Tillåt själen att blomstra dofta i höstfägringens mjuknande harmoni! (Mörkret har brustit av Margareta Björhag)

//Sasu

I samband med det nyvalda kyrkofullmäktiges sammanträde i går i Vindeln avtackades de förtroendevalda, som har slutat.

Jag har hunnit medverka i kyrkan i många år. I flera poster har jag suttit: fastighetsnämnden, arbetsutskottet, kyrkorådet och fullmäktige. I distriktsrådet sitter jag kvar.

Fullmäktiges ordförande blev Christer Jonsson och kyrkorådets ordförande Elisabeth Holmgren.

Allt har sin tid, brukar man säga. Nu får jag frigöra min energi till det, som känns angeläget för mig.

Självbiografi är i mina närmaste tankar.

En god smörgåstårta bjöds i mötets slut…

.. och vackra blommor delades ut till de som har slutat.

”Jag undrar om snön älskar träden och ängarna, eftersom den kysser dem så ömt.” (Lewis Carroll)

Fråga: Hur kan jag visa mina vänliga sidor i dag?

//Sasu