Det är en speciell känsla att träffa släktingar och vänner i Finland. Även miljön på den österbottniska slätten väcker inhemska minnen.

När jag besökte baren i kyrkbyn och åt lunchen där, fick jag höra roliga kommentarer: ”Har du själv jagat den där leoparden och gjort byxorna?” (Mönstret av byxorna påminner om leopard.)

Jag gjorde en runda på en dag (43 mil): Lillkyro – Seinäjoki – Jalasjärvi – Parkano – Kankaanpää – Lavia – Kankaanpää – Honkajoki – Kauhajoki – Laihia – Lillkyro

Rondell i Gamla Vasa

Den bördiga miljön i Österbotten

I Seinäjoki besökte jag min brors dotter. Huset ligger vid Kyrkösjärvi, som är konstgjord sjö

Kyrkösjärvi, bostadsmässan pågår där i närheten

Lakeuden Risti i Seinäjoki

Kännetecknet för busshållsplatsen i Jalasjärvi

”En älg” i Kankaanpää

Träkyrka i Kankaanpää

Åskväder pågick dag och natt

Kyrktornet i Lillkyro

Mot Sverige i Vaskiluoto

Skärgården i finska sidan

”Gå ofta hem till din vän, för en oanvänd stig växer snart igen.” (Eddan)

//Sasu

Min morbror spelar munspel.

Det var riktigt välgörande för mig att träffa släktingar och vänner i Finland. Många tankar ägnar jag åt mina närmaste på den finska sidan. Vi togs emot som en kungafamilj. Min morbror Osmo tog fram sin svarta hatt, munsspelet och spelade så vackert en vals och jenka.

Den dyra båtbiljetten över Kvarken gör att jag inte reser till Finland så ofta.

/Sasu