Inför Karlstad hemma,

Träning i fredags vid sexsnåret på kvällen. Lagom tid, tycker jag. Ni vet. Så att man hinner vakna.

Och sedan har en helg formligen sprungit förbi utanför mitt fönster där jag suttit i mitt grävlingsgryt och bara väntat. 

På nationaldagen. Om jag ska på strippklubbsrunda med kungen? Inte i år. 

Imorgon tar vi emot överpresterande (väl?!) Karlstad BK hemma i ett toppmöte på Gammliavallen som nu för första gången i UFC-sammanhang kan erbjuda sina åskådare solsken och fotboll – samtidigt. 

Solläktaren, som – enligt uppgifter jag litar blint på – i de allra första planerna skulle stå klar i november, är nu färdig. 

Fantastiskt. Och lediga är ni. 

Och jag måste säga att jag, efter att ha sonat mina brott och samtidigt fått en helgs vila, känner mig i förträfflig form och redo att stå för min första riktigt bra hemmamatch. 

Det ska också bli skönt bara att få beträda en fotbollsplan utan den där jävla rosafärgade Donkey of the Week-västen.

Det vore hur som helst trevligt om ni kom förbi och kikade.