Vad som på UFC-bloggen får räknas som ett kort inlägg,

Igår hade vi, efter att den ansvariga städgruppen (Joel Burström och Johan Larsson) låtit en soptunna stå orörd alldeles för länge, en svärm av bananflugor i omklädningsrummet. 

Det var jobbigt. Man fick veva frenetiskt för att hålla de borta. 

Erik Lundström hade, förmodligen under någon syjunta på Haga, lärt sig att blandningen av vinäger och diskmedel i en skål skulle få bananflugorna att försvinna. 

Säg så här; om man får välja mellan att behöva veva med näven efter några flugor eller behöva uthärda stanken från en sprucken vinägerflaska (någon tappade självklart flaskan i golvet) så väljer man alla gånger det första alternativet. 

Annars? Marko och jag fortsätter drilla våra små flickadepter från morgon till kväll i sann sovjetisk anda. 

Jag pratade med två av tjejerna som stod på sidan, småskadade, medan de andra spelade – för att få mig en uppfattning om hur dagens ungdom, tolvåringarna av idag, ser på världen. 

Ingen av de gillade Eric Saade. Båda hade, 12 år gamla, "växt ifrån Justin Bieber". 

En sa till och med att "Håkan Hellström är rätt bra". 

Det finns hopp inför framtien, gott folk. 

På träningen var allt som vanligt. Lundström filmade, Danny vevade med armbågarna (och träffade mig så att det ekade jämsmed tandemaljen och läppen svällde snabbt upp så till den milda grad att jag veckan igenom kommer se ut att ha en halv dosa lössnus uppbakad under läpprackaren) – och Erik Löfgren var, som brukligt nu för tiden, sämst på banan. 

Dessutom åkte den sistnämnde på ännu en böter (den fattiga olyckan toppade böteslistan för våren med sina 600 kronor) då Jonas Nilsson med sin nagelfarande bötesblick noterade att jag hade ett par träningsbyxor av trekvartsmodell på mig som "inte kom från UFC". De kommer mycket riktigt från GIF Sundsvall, men de är av samma färg, samma märke och samma modell som UFC:s långbyxor – bara tre fjärdedelar så långa. "Men UFC har inga trekvartsbyxor", sa Jonas med den retsamt nöjda varggrin som bara en injagad femtiolapp till böteskassan kan framkalla. 

"Men det är ju trekvarts-väder", fungerade inte som ursäkt. 

… Marko vilade på grund av vad vi inför Sirius-matchen hade kallat en lower-body-injury; något sorts höfttrassel. Rajko vilade idag, men kom gående med sin lätt stukade fot och hejade på alla. Alltid med ett lurigt leende som borde tillhöra ett litet busfrö till Söderkis på 30-talet med äppelknyckarbyxor, hängslen och ett rappt, klämkäckt svar på varenda tilltal. 

Danny Persson konkreticerade hela Rajkos uppenbarelse med meningen; "… han ser ut som nån som när som helst kan hoppa fram och börja kittla en".