Årets viktigaste match,

Hej. 

 

Imorgon, klockan kvart över nio, rullar vår buss upp mot Boden. 

 

Jag har aldrig varit i Boden. Aldrig ens besökt Bodens fästning. Knappt ens sett den målad på tennstickstavla. 

 

Men jag tror mig veta följande: att oavsett hur lite fotbollslaget Bodens BK har att spela för rent tabellmässigt så kommer de bjuda upp till en sista rejäl hambomazurka inför hemmapubliken. 

 

Dels för att de kan spela helt utan press. Bara trilla boll och ha kul. Utan nerver. 

 

Men framför allt: 

 

Man ska inte underskatta motivationsfaktorn som stavas "missunnsamhet". Bodens BK kommer att åka ur Division I Norra. Det står klart. Tror ni då att de grönvita spelarna gladeligen kommer att ställa ut ett par skor och låta sina norrländska spelarkollegor i Umeå FC bara vandra mot Superettan? 

 

"Mä’ grabbar, hä’ju klart att vi komm’ åk hänna serien. Mä’ om vi ska åk ur, INTE FAAAN ska vi låt dom hänna UMÄÄBORNA få VINNA SERIÄN!"

 

Typ så. De kommer att bjuda upp till en väldig kamp. Det vågar jag lova. 

 

Men vi, Umeå FC – serieledarna, kommer till spel med optimala förutsättningar. En r-i-k-t-i-g-t bra träningsvecka avrundades idag med en lugnare dag-före-match-träning. 

 

Det var bra fart på spelet, Ali Jasims axel verkade vara spelbar, Örjan var tillbaka efter några dagars frånvaro på grund av älgjakt UEFA:s Steg 8-utbildning. 

 

VI åker med en nittonmannatrupp av spelare, samtliga ledare, säkerligen massa bifigurer, ett koppel groupies och i ytterligare en buss åker femtiotalet (?) supportrar som med hymner och glada tillrop förhoppningsvis kommer få oss att känna oss som hemma i Boden Arena. 

 

Ojvoj. 

 

Nu måste jag sova. Jag ska bara se till att jag har med allt i väskan först. Jag vevar upp den gamla checklistan. 

 

"Fotbollsskor… benskydd… router… nätverkskabel… laptop och Football Manager-skiva… Japp. Allt verkar vara på sin plats"