Dagens ungdom…

Har ni hört det förut? Hur alla äldre ondgör sig över dagens ungdom… Jag vet, så gjorde de redan när jag var ung! Men håll med om att det är ett fascinerande ämne att studera! Deras beteende, alltså :).

Häromdagen när jag gick genom stan, på väg från ett ställe till ett annat, så råkade jag passera en av stadens mest trafikerade gator. Snäll och laglydig som jag är, så tryckte jag naturligtvis på knappen som sitter på stolpen till trafikljuset och väntade tills det skulle slå om till grönt. Det gjorde inte den unge mannen bredvid mig! Han gick med raska steg rakt ut i den brusande trafiken. (Tur att det inte är någon särskilt bred gata!) Vid mittrefugen stannade han för att kolla sitt senaste textmeddelande på mobiltelefonen. Länge stod han där, vi andra, laglydiga gamla tanter, hann masa oss över hela gatan medan det var grönt ljus. När så ljuset slog om till rött igen, tittade han yrvaket upp, stoppade ned sin telefon i byxfickan och fortsatte sin vandring genom trafiken!

Jag iakttog honom nyfiket och log för mig själv, tänkte ”den ungdomen, den ungdomen…” På ”min tid” då hade vi minsann inte mobiltelefoner! Vi var inte kontaktbara dygnet runt, året runt. Det var, faktiskt, ganska skönt! Den här unge mannen, tänkte jag, riskerade utan tvekan sitt eget liv när han stannade till på refugen för att läsa sitt sms. Han hade lika gärna kunnat vänta i femton sekunder till och läst det när han kommit över till andra sidan gatan, om han fortsatt att gå när det blev grön gubbe. Men, nej då, han var tvungen att läsa messet och besvara det, genast!