En blomstrande skola?

För mig är det här en exotisk växt!!! Jag minns första gången jag såg en livs levande gullviva! Den växte i en dikeskant intill ett vitmålat staket, som avgränsade en villaträdgård. Ganska oansenlig, klart gul och den enda i sitt slag på just den platsen. Jag hojtade till min kompis: "Kolla, en gullviva!" och hon ryckte på axlarna och sa: "Vad är det med det då?", uppvuxen i trakten och van vid den lokala växtligheten.

För mig är gullvivan en raritet, något man läste om i skolan. Samma sak med blåsippor och tussilago.Jag minns att vi fick titta på planscher, som föreställde de olika vårblommorna. Fröken beskrev dem, var de växte och hur de kändes att ta i. Jag minns att hon verkade glad och längtansfull, när hon pratade om de här blommorna, som för oss var något okänt. Fröken kom ju från "Södra Sverige" och kunde få något drömskt i blicken när hon pratade om vitsippor och bokskogar. Bok, tänkte jag. Det är ju något man läser, inte kan väl de växa i stora skogar? Inget av det fantastiska, som fröken så längtansfullt berättade om, fanns i vår närmiljö, där uppe vid norra Polcirkeln.

När jag gick i skolan, var skolan statligt styrd. Det fanns en läroplan, som tämligen noggrant förordade vad eleverna skulle undervisas om. Idag är undervisningen inte alls lika detaljstyrd, både på gott och ont.

Det höjs många röster för att den svenska skolan borde förstaligas igen, det anses av många som en garant för att åstadkomma en mer likvärdig utbildning av eleverna. Samtidigt anser många att Sverige behöver fler friskolor, att konkurrensen mellan den kommunala skolan och friskolorna stärker utbildningssystemet.

I en debattartiken i Svenska Dagbladet, som publicerades 2010-04-10, hävdar Anders Morin och Malin Sahlén, ansvarig för välfärdspolitik, respektive ekonom hos Svenskt Närigsliv (SN), att eleverna i friskolor presterar bättre ( http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elever-i-friskolor-presterar-battre_4547409.svd ) än eleverna i de kommunala skolorna.

 Eftersom endast 10 procent av landets elever väljer att gå i en friskola, befarar representanterna för SN att detta kommer att leda till att det svenska näringslivet kommer att drabbas av problem i framtiden, eftersom landets arbetskraft kommer att vara sämre utbildad än dagens. I undersökningen har SN jämfört elevernas meritvärde (sammanlagda slutbetyg) och resultaten på det nationella provet i matematik i åk 9, mellan kommunala och fristående skolor.

I undersökningen visade det sig att meritvärdet för friskoleeleverna låg 42 poäng högre, än för eleverna i den kommunala skolan. För att undvika misstanken om att lärarna satte för höga betyg på sina elever,  valde SN att samtidigt jämföra elevernas resultat på de nationella provet i matematik.

Enligt min åsikt går det inte att på ett rättvist sätt jämföra dessa resultat, meritvärdet och resultat på nationella provet. Detta eftersom Skolverket själva menar att nationella prov inte mäter hela elevens kunskap, i slutbetyget ska man också väga in andra färdigheter som eleven uppvisat, både muntliga och skriftliga. Skolverket menar också att de nationella proven inte är avsedda att vara betygsgrundande. Dessutom finns det, inom friskolorna en större andel obehöriga lärare än inom den kommunala skolan.

En av förklaringarna till skillnaderna, slår SN fast, kan vara att friskolorna är mer konkurrensutsatta och därför tvingade till att visa att de kan hävda sig i konkurrensen om eleverna, genom att uppvisa bra resultat. Även att eleverna attraherar mer studiemotiverade och engagerade elever och föräldrar kan bidra till undersökningens resultat.

Ett annat resultat, som nämns i förbigående i artikeln, är att man funnit en positiv effekt, på både meritvärdet och provet i matematik, i de kommunala skolorna när andelen friskoleelever ökat. Detta, tycker jag, är ett gott tecken för lärarna och utbildningen inom den kommunala skolan. Med tanke på att undersökningen säger att i den kommunala skolan går eleverna som inte är lika studiemotiverade och engagerade, som eleverna i friskolorna. I den kommunala skolan finns också en stor andel av elever i behov av stöd. Det har förekommit att sådana elever "valts bort" av friskolor, med motiveringen att de är för resurskrävande och därmed blivit hänvisade till den kommunala skolan.

Nivån på de totala resurserna i de olika skolformerna har liten betydelse, enligt denna undersökning, men att det är viktigt att de resurser som finns, samt att lärarnas arbetstid, används till undervisning i tillräcklig utsträckning, slås också fast.

Att denna undersökning är positiv till friskolor är kanske ingen överraskning, med tanke på vilka som gjort den, men den visar också att den kommunala skolan blivit bättre. Den kommunala skolan uppvisar bättre resultat, trots det "negativa" elevurvalet och att man för att bli ännu bättre måste använda de resurser som finns till det de är ämnade för, det vill säga undervisning och stöd till sina elever.

"Skolans uppgift är, som sig bör,att skola arbetskraften,

om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften!"

"Staten och kapitalet"- Ebba Grön (1980)

(Cover på: "Den ena handen vet vad den andra gör"-Blå Tåget (1972)