Champagnegalopp på tågtak

”The lone ranger” är en mycket välgjord, rafflande historia om den sista Texas rangern, han som blev kvar efter bakhållet och hans sökande efter hämnd. Tillsammans med comancheindianen Tonto beger han sig ut på jakt efter den som ligger bakom dödandet av hans bror och upptäcker större samband än han kunnat ana.

I denna moderna westernfilm, finns alla klassiska ingredienser: indianer, indiankrig, kavalleriet, bovar och banditer. Handlingen inleds dock på ett museum, där en liten pojke stannar till framför den monter som förevisar ”den ädle vilden” fångad i en stelnad rörelse. Historien berättas tämligen oavbrutet av ”The Noble Savage”, med korta tillbakablickar, vilka påminner oss tittare om att det är en skröna vi tittar på.

Karaktärerna i filmen skildras inte på något djupare sätt, antagonisterna, rangern och skurken, får vi tittare snarast ingen information om, annat än att skurken är väldigt, väldigt ond och rangern är väldigt, väldigt god. Mest bakgrundsinformation får vi rörande Tonto, men med ett återhållet kroppsspråk och täcksminkat ansikte blir inte skådespelarinsatsen överväldigande.

Hästen i filmen, andebäraren, är, naturligtvis, magisk och vit. Den har stundtals en mycket stor roll i handlingen, men får mig, som hästmänniska, att fundera över, troligtvis, andra detaljer än den övriga biopubliken. Hur mycket måste man förstärka ett tak, för att en häst ska kunna galoppera, och hoppa, säkert över detta? Och hur långsamt gick tågen på den här tiden? En häst i lätt ökad galopp hinner med lätthet ikapp och ryttarna hoppar lätt på och av tåget, medan hästarna lugnt galopperar vid sidan av rälsen…

Om vill skratta och ha roligt under två och en halv timme, är detta en film för dig! Och vad ”tonto” betyder på spanska? Googla!