Vispad lasagne!

Det serverades lasagne i skolmatsalen. Mums!

För mig är lasagne en pastarätt, som tillagas genom att man varvar lager av pastaplattor, bechamelsås och köttfärssås i en ugnsform. Så är det i våra skolor också. Lasagnen serveras sedan i sådana där stora bleck, ni vet… Självservering är vad som gäller nuförtiden, så det är ju inte så dumt.

När jag närmade mig serveringsdisken, såg jag att maten var nästan slut i det öppna blecket, men som vanligt fanns det ett bleck till! Till min häpnad såg jag ”mattanten” ta sin stora slev och skrapa fram det som fanns kvar i formen, mot sidan vi matgäster stod på. Hon rörde, dessutom, runt i maten och blandade omsorgsfullt alla skikten med varandra… Tveksamt tog jag för mig av maten.

Hur är det med presentationen av maten i skolmatsalarna? Spelar den någon roll? Är den viktig? För mig är svaret på frågorna tveklöst, ja. Det spelar roll. Det är viktigt. Om man vill få sina matgäster att ta för sig av maten, inspireras och känna sig nöjda…

Om du ordnar en middag för vänner och bekanta, bjuder på din bästa lasagne, kör du då runt i maten med en elvisp innan du serverar till dina gäster? Jag skulle inte göra det.