Då var man ensam ännu en lördag eller barnen är ju hemma men inte Patrik. 🙁 Han jagar inte fågel, inte älg men nog har det med döda djur att göra, närmare bestämt renar denna gång. Han o min pappa är på renslakt. Så från att ha sett framför mig ett evigt rännande imorgon för att fira alla pappor, åka på kalas o plask o lek så har fyra pappor krympt till en o kalaset är framflyttat. O tur var väl det för BILEN ÄR TRASIG IGEN!

Patrik trodde att han kunde ha hittat felet då han hittade en gammal rembit som lindat upp sig på spännrullen eller vad det heter, som han inte sett förut. Så han tog bort den o satt dit den skadade remmen igen o skulle se hur länge det höll. Ja, det höll ju i 2 dgr o några km körning. Det höll hela tiden som Patrik använde bilen små korta sträckor o igår när han åkte. Men självklart när jag skulle ha bilen idag så var den trasig, hann bara backa ut från gården, men jag körde ändå ner till mamma o lämnade bilen där.

Snyltade lite mat där innan morfar hämtade oss o skjutsade oss till kyrkan för att lyssna på Kjell Lönnå o Sundsvalls kammarkör, vilket var riktigt bra!! Har hört dom för några år sen i Sundsvall o då tyckte t o m Patrik att dom var bra o det säger ju allt o ingenting. Synd bara att inte fler tog chansen att lyssna på dom, men kyrkan var nästan fullsatt ändå även om medelåldern låg på 70+. Jag hade iof fått biljetten gratis genom vår kör men hade jag inte fått det hade jag fått en biljett av Bosse el köpt en själv. Morfar tog hand om barnen under tiden, vad gjorde vi utan honom? O igår åkte Evelyn dit o sovde över, hon brukar vilja göra det mest varje helg. Däremot hennes morfar har hon inte ens sagt en enda gång sen han flyttade hit att hon vill hälsa på. Elvin däremot åkte i säng efter att han helt utan anledning hällt ut en massa kritor bakom soffan. Så jag fick en helkväll för mig själv. Däremot ikväll fick jag inte lugnt förrän kl 22 ändå gick dom i säng strax efter 20. Det är det som känns så drygt med att vara ensam, att allt tar sån tid. Så jag är glad att Patrik kommer hem imorgon kväll ist för måndag kväll.

Patrik o pappa skulle egentl åka o slakta på torsd kväll men det blev framflyttat. Vi hade bestämt att vi skulle åka in till stan för jag skulle träffa min handledare åsså ville jag hämta priserna vi vann på resebyrån. Vad spännande det var när jag såg mejlet om att jag vunnit, tänk om det var en resa, men med min tur så var det några småsaker från Freys Hotel, jippie, ett hotell i sthlm som jag knappt hört talas om. Det var nå örngott med deras emblem o en sovmask el vad det heter som Evelyn sover med nu o nå annat småkrafs.

Vi skulle försöka vara hemma kl 17 om Patrik skulle åka iväg men när han inte behövde det så såg jag min chans att besöka alla större mataffärer för det var bra erbjudanden på alla just denna v. Sen tyckte jag det passade perfekt att Magnus, Veronica o Viktor skulle landa på torsd kväll oxå, då kunde vi ju vara välkomstkommitté tillsammans med Veronicas föräldrar. Jag frågade Bosse om han visste när dom skulle landa o han trodde det var runt 19. Men det var väl inte mycket att lita på tänkte jag o gick in på nätet o tittade ist. Där stod det att ett plan från Turkiet skulle landa 20.15. Jaha, tänkte jag, dom har väl inte ställt om klockorna i Turkiet så det är nog 19 på deras lokala tid. Vi kom dit några min sent pga av mig eftersom det tog längre tid på Maxi än jag beräknat (oväntat).

Patrik skulle vara noga med att betala p-avgiften på flygplatsen o den kostade minimum 15 kr. Sen när vi kom in på flygplatsen så var den helt öde, såg inte till en människa, är den där flygplatsen obemannad?? Ivf så var den ombyggd märkte jag, har inte åkt flyg därifrån sen..närdå? 2005 när jag o Patrik var med i "Alla mot en", det var ju oxå en upplevelse, haha, men det får jag ta en annan gång. Ivf hade dom landat kl 19 o om det var fel info på lfv hemsida el om dom inte uppdaterat dagens ankomster när jag tittade strax efter midnatt vet jag inte. Så det var bara att åka hem.

Igår när jag pratade med Magnus på telefon så gick brandlarmet el vad man ska kalla det o då hade tydligen Veronica bilen så han fick kuta ner till stationen, men det hade visst bara gått finfint, han var först där. Hahaha. Han har ju nära till båda sina jobb så jag hoppas han slutar använda bilen i onödan, dessutom har han nära till både samhället o affären. Ja, nog hade man det bra när man bodde på Drottninggatan. På alla andra ställen jag bott oxå förutom HÄR! Det känns ju som en mil in till samhället. I Brattfors gick jag ofta på affären men här, nä, jag drar mig för att gå någonstans. Det enda vi har nära till är dagis o Tallbacken/Vc o hur ofta går jag dit. Ja,alldeles för sällan o hälsar på mormor.

Kanske det är dags att ta fram sparken nu? Hoppas det blir bra sparkföre i vinter o att inte sandbilarna förstör det isf. Men inte är det som att sparka i Brattfors, jag sparkade med Evelyn till Långed o tillbaka en gång. Det var kul, det är kul att sparka. Jag saknar Brattfors.

DE SISTA ENTUSIASTERNA

Mitt bland rosor och klorofylla
i livets tuktade trädgårdsmylla
vi sticker opp med ett rufsigt hopp som ogräsblasterna.
Vi är förmodligen de sista entusiasterna!
 
För gav man sig inför sorgen
så lyfte ej nån ballong med korgen
och ingen skrattmås fick flyga högt där ovan masterna.
Vi är förmodligen de sista entusiasterna!
 
Entusiasterna slår huvet i stolparna, (tjohej, du!)
där ljuder ett hånskratt från olyckskorparna. (hå, hå, hå, hå!)
En vridning, ett ryck och upp flyger korkarna!
Vi vill den sista spasmen
ska va en spasm av entusiasmen!
 
Går världen i kras tar vi hand om resterna,
går hoppet på glid kör vi hårt med festerna,
går mänskorna fel, blir dom hedersgästerna!
Det blir en lycklig yra,
det blir en doft av prickig champagne!
 
Varje dag är en lövad skrinda
där drömmens barn ligger i sin linda,
du hör hans skrik genom vinterns vindar,
det är ett skrik som betyder liv!
Det är för få som tror på sångerna,
som följer vinden med ballongerna.
Vi är förmodligen de sista entusiasterna!
 
Skjut upp din fantasi upp i höjden,
medan du kan ta vara på fröjden!
Skrapa livet i putsen! (Putsen kvävet lätt lyckan!)
Lyckan finns under smutsen! (Smutsen hindrar dig fånga!)
Fånga glädjen i studsen! (Studsen är den i!)
Som en pingpongboll!
 
Bland tusen trista framtidsvisioner
något utav en skön distraktion är
var sekund du kan skratta, (skratta är nåt av värde!)
Värdefull om du fattar (fattar om själva glädjen!)
Glädjens ynka små slattar (slattar här och var!)
Ännu i behåll.
 
Ja, protester kan ske i vrede,
men vår protest gör sig bäst i glädje,
vi kör med glada plakat, lägg märke till kontrasterna!
Vi är förmodligen de sista entusiasterna!
 
I tillvarons skola bister,
är var magister en pessimist är,
där står vi redo att distrahera er på rasterna!
Vi är förmodligen de sista entusiasterna!
 
Tänk bara att ha en mun, det är underbart! (Tänk efter!)
Att äta med den en stunn’, det är underbart! (Rätt länge!)
Att fylla den med burgund, det är underbart! (Såhär!)
Och tänk att ha en tunga, (den här!)
Som gör en massa ord man kan sjunga!
 
Att äga en näsa sen, det är sagolikt!
(Betrakta din näsas prakt, den är magnifik!)
Och dessa två hål i den, dom gör livet rikt!
(Ja, tänk om den va kompakt! Vore konstifikt!)
Man luktar så bra på ost, äpplen, barn och slikt!
(Jag luktar nog bäst på stan, på dan, på sånt som måste bestå!)
Och barnen luktar kola!
Vi tror glädjen måste bestå­.
 
­Den största spegel kan man fördärva,
det bor en solkatt i varje skärva,
och det finns röster ännu att värva,
så låt oss bilda ett nytt parti!
Det är för få som tror på sångerna,
som följer vinden med ballongerna,
låt inte oss förbli de sista entusiasterna!