Dagboksnycklar, det var länge sen…

Städade förrådet för någon dag sedan och i ett skåp, inlindade i en platspåse hittade jag mina gamla dagböcker.

Dagböckerna är skrivna under tonåren och en bit upp i vuxenlivet. De är fyllda med tankar, funderingar om livet, framtiden, killar och drömmar. Självklart en och annan "hemlis" förstås. Jag kommer ihåg hur viktigt det var att ha ett ordentligt lås på sin dagbok och ett riktigt bra gömställe, oåtkomligt för nyfikna ögon. Dagboksnyckeln vaktades nästan med livet som insats.

Lite skillnad mot hur det är i dag. Nu är "dagböckerna" officiella i form av hemsidor och framför allt bloggar. "Hemlisar" och privatliv är som bortblåst. Bra, eller dåligt? Jag vet inte riktigt. Förr skrev vi av oss i undangömda dagböcker men umgicks och pratade "face to face" i dag skriver vi av oss offentligt och umgås via sociala medier.

Apropå nycklar, det är spännade grejer! Jag har en plåtlåda i en annan låda och i den ligger ett antal nyckelknippor. Större delen av dessa nycklar har jag ingen aningen om var dom passar eller hur dom hamnat på mina nyckelknippor.

Det bär mig emot att kasta nycklar- det skulle kännas helt fel, samtidigt som jag inte har någon nyttan av dem. Dom blir nog kvar i plåtlådan i en annan låda. Tills…

Gamla nycklar är däremot roligt, något som jag börjat samla på faktiskt. Jag tycker att det är intressant att de har en historia med sig. Till vilket lås passar dom, vem har tillverkat dom, vem har burit runt dom i en nyckelknippa? Har dom häng på en krokig spik i en stuga med dragiga golv och pelagonier i fönstren?

Massor med spännade tankar som stimulerar fantasin.

Nycklar har ju också en stark symbolik. De kan öppna dörrar för oss i livet och de kan låsa dörrar. Och det är vi som väljer!