Snabbt åldrande småkommuner i Norrland – en politisk utmaning!

Valresultatet börjar nu ge utslag genom att nya majoriteter av styrande formas i våra kommuner. Sveriges urstarka ekonomi och vår starka export grundad på basnäringarna gör att vi ändå klarat oss hyggligt i Norrland – om man jämför med en allt skakigare omvärld.

I Norrland valde folket lite förenklat mer socialism som lösning på framtidens utmaningar. I storstäderna går trenden åt andra hållet – där vill väljarna ha mer framtidsinriktade och flexibla lösningar för samhällets utveckling. Det ska bli intressant att följa hur de accelerande utmaningarna med avtagande skattekraft och åldrande befolkning tacklas i Norrlandskommunerna under kommande mandatperiod. 

För att ta en titt in i framtiden är det nyttigt att följa utvecklingen i Japan – landet som åldras snabbare än något annat land hittills i historien – med stora konskvenser för ekonomi och samhälle.

För att se hur det blir i större skala inom en snar framtid kan man följa små Japanska landsortskommuner. Vissa kommuner har genom kraftig strukturomvandling och försvunna omoderna jobb halverat sin befolkning.

Många orter med samma befolkningstal som Umeå har tappat halva befolkningen sen 60-talet. De unga flyr till städerna för utbildning och framtid i moderna jobb. Av de som finns kvar är mer än hälften över 65 år. I kommunhusen har arbetsstyrkan mer än halverats. Pensionsskulder och kommunala lån till nu överdimensionerade investeringar ska betalas av allt färre arbetsföra. Besparingarna får våldsamma konsekvenser. Bibliotek läggs ner, idrottsanläggningar och kulturbyggnader läggs i malpåse. Grundskolor är nu bara en sjättedel mot vad de var för några årtionden sen – osv. Trots allt finns framtidstro – japaner ger inte upp i första taget!

Hela Japan är på väg mot demografisk total obalans. Det är den i särklass mest "snabbåldrande" nationen i världen. Det första stora landet som faktiskt krymper rekordsnabbt av naturliga orsaker. Medianåldern är 44 år och gemomsnittlig livstid 83 år.

Födelsetal på 1,4 barn per kvinna är också bland de lägsta i världen. Resultatet om man ser 40 år framåt blir att befolkningen kommer att minska med 38 milj från nuvarande 127 miljoner invånare. År 2050 kommer 40 % av befolkningen att vara över 65 år!

Att vara kommunalpolitiker med den inverkan demografin har på skattekraften i ett sånt perspektiv verkar minst sagt problematiskt. Japan är fullt av orter med samma problembild. Ändå har landet bara börjat resan mot denna demografiska framtid.

Utvecklingen accelererar – mellan 2000 och 2005 minskade befolkningen på landsbygden och  mindre orter med över 10 milj !! Det är bara storstäder som Tokyo som växt på senare år, men även dessa storstäder kommer raskt att börja åldras och krympa om några årtionden.

Det värsta är att den arbetande befolkningen mellan  15 och 64 har krymt sedan 1996. På några årtionden kommer Japan arbetskraftsmässigt att vara tillbaka på samma nivå som före andra världskriget. 2050 kommer arbetande befolkningen att vara mindre än den var 1950. För att behålla ekonomisk kraft måste alltså produktiviteten öka snabbare än arbetskarftsbortfallet. Det blir svårt att klara – med följd att ekonomin börjar krympa.

2012 kommer den stora kullen av japanska baby-boomen födda 1947-1949 att gå i pension. Då kommer den stora smällen. Grundvalarna i Japans socialförsäkringssystem kommer att skakas. Kostnader för pension, sjukvård, äldreomsorg befaras nå rekordnivåer.

Japan kommer att bli det första riktigt stora "testlandet" på hur stora länder kan hantera åldrande och minskande befolkning. Västeuropa har idag många problem – hur blir det då när befolkningspyramiden vänds till V-form ? Vad händer när hårt arbetande generationer lämnar över till allt färre med andra värderingar?

Det  går inte att sticka huvudet i sanden. Många av Sveriges små landsortskommuner har samma utveckling. En mandatperiod på fyra år är kort. Dessa frågor kräver långsiktiga lösningar och gemensamma tag för att tackla. Arbetskraftsbrist gör att det krävs mångfald, innovativa och flexibla lösningar av alla de slag för att klara kommunal grundservice och sjukvård i framtiden.  Kommer det att finnas någon som svarar när man ringer ambulansen?

Det behövs samarbete över de förlegade block- och kommungränserna samt övergripande planering på lång sikt för att nå acceptabla lösningar – finns den insikten och viljan verkligen hos oss Norrlänningar idag?

Visst – alla vet väl om utvecklingen, men de vet inte riktigt vad som ska göras. Helt klart är att det knappast går att lösa med föråldrad politik – nytänkande krävs.

Det finns ändå flera skäl att tro att vi Norrlänningar ska klara utmaningen.

De urstarka basnäringarna skapar skattekraft och är motor för utveckling av mindre företag runt de stora "loken" i ekonomin. En ny generation politiker kanske kan släppa de gamla "tvångslåsningar" i syn på entreprenörskap, företagande och andra välståndsskapande drivkrafter samhället behöver för att utvecklas och förnyas.

De som vill ha makten i framtiden måste nog låta skaparkraften flöda för att klara utmaningarna.

Min egen lilla hemkommun Vännäs borde ha möjligheter att växa eftersom vi ligger mitt i en hyggligt utvecklad tillväxtregion – men det är inte självklart om allt fortsätter i gamla hjulspår och övergripande mål är att inte förändra något.

 Det ska bli intressant att följa utvecklingen – både här hemma och i Japan!

– Kanske läge för Norrlandskommuner att satsa på Japanska vänorter?