Våga vägra dansk gris!

Synnerligen otrevligt inslag att se. Jag har nästintill slutat äta gris inklusive bacon då det är så svårt att få tag i ekologiskt svenskt. Danskt griskött vägrar jag röra.

Vi hade grisar hemma till att jag var åtta år då ladugården rationaliserades för mjölkkor och grisarna försvann. Innan dess spenderade jag mycket tid i smågrisarnas kätte. Underbara djur! Intelligenta som hundar (minst). Jag övertalade pappa att vi skulle köpa en oss en utegris sommaren som jag gick ut nian. Vi åt upp Sokrates Gruffman till jul efter att jag flyttat för gymnasiestudier i stan och pappa skött om honom hela hösten. Det gick sedan aldrig mer övertala pappa om att ha sommargris…

4 kommentarer

  1. Jan Nilsson

    Grisar är fantastiskt trevliga djur om man får lära känna dem lite närmare. Min 30-årsgris hette Sofia och min pappas reaktion på projektet blev också djupt emotionell. 😉

    • Malin Karlsson (inläggsförfattare)

      ja, de blir ”farligt” personliga och tyr sig till människor på ett härligt sätt. Sokrates älskade att bli kliad på magen, kunde apportera bollar och var livrädd för åskan och skördetröskor…

  2. olle

    Tycker du ska äta Svensk Gris trots den kanske inte är ekologisk.
    Övertygad om att Svensk icke ekologisk har haft det minskt lika bra som utländsk ekologisk.

    • Malin Karlsson (inläggsförfattare)

      jo, jag äter svensk gris ibland men köper helst ekologiskt kött som ju säkrar ett smart och giftfritt näringskretslopp på gården och åkrarna. De svenska djurskyddslagarna är jag mycket trygg med. Köper jag gris nu blir det närproducerad ”Spölandsgris”. Skulle önska att den blev ekologisk också. Utländskt kött köper jag inte oavsett om det är ekologiskt eller ej.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.