Dataspel!!!

Av , , Bli först att kommentera 0

Tänk, så populärt det blivit att spela spel på datorn! Jag ska bekänna redan från början att jag inte är så road av att spela sådana spel, men visst, ibland kan de vara kul!

Jag träffar dagligen ungdomar som ägnar massor av tid till att spela dataspel. Faktiskt kan man säga att de ägnar större delen av sin vakna tid till att spela spel. Under lektionstid har många av dem väldigt svårt att stoppa undan mobiltelefonen, eftersom de spelar spel och inte riktigt har tid att ägna sig åt något annat, just då. Många sitter uppe större delen av natten, också, inne på sitt rum och spelar spel.

Några ungdomar har berättat för mig att en lyckad helg, är en helg då man har fått spela hur mycket man velat, utan att föräldrarna märkt något eller sagt ifrån. Det finns också de som säger att de inte varit utanför hemmets väggar mellan fredagseftermiddagen och måndagsmorgonen, de har bara "spelat på datorn" hela helgen!

Strävar verkligen nutidmänniskan inte efter så mycket mer än underhållning och förströelse? Tycker alla att verkligheten är så hemsk, att man måste fly in i den virtuella världen, för att känna sig någorlunda lugn… Varför?

Skrivare- ett framtidsyrke?

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tycker mig ha märkt att det finns en viss motvilja hos dagens ungdomar mot att skriva längre, sammanhängande texter med papper och penna. De flesta elever protesterar, mer eller mindre högljutt, mot sådana skrivuppgifter. Helst av allt vill de sloppa undan allt vad skrivarbete heter, möjligtvis kan de tänka sig att skriva sin text med hjälp av en dator.

När de ombeds att skriva ett arbete med hjälp av datorer är det oftast bara ett fåtal, som bearbetar det skriftliga material de hittat på Internet och skriver om till egna formuleringar. Majoriteten föredra att ämna in sina arbeten med textavsnitt direkt kopierade från Internet och utan källhänvisningar.

Eftersom ungdomar idag väljer att inte använda papper och penna, så utvecklar de inte den finmotoriska färdighet och muskelstyrka som krävs för att klara av att skriva, mer än eventuellt sin egen namnteckning.

Hur detta beteende kommer att påverka skrivandet i framtiden kan vi ju inte veta, men kanske kommer människor, som fortfarande behärskar färdigheten att bli en bristvara i framtiden?

Pink flamingo!!!

Av , , Bli först att kommentera 0

Upp i gryningen idag, igen… Minusgrader i morse, men det lovande ut, ändå! Släppte ut hästarna utan täcke. De kommer troligtvis att rulla sig i leran under dagen, så det blir till att borsta lera ikväll!

Jag så inga fågelskådare i morse, men de kanske håller till på Degernässlätten, nuförtiden. Det ryktas om att en rosa flamingo varit synlig i de trakterna…

Regionala kändisar!

Av , , Bli först att kommentera 0

Det var underhållande att se vad redaktionen för SVTs Go’kväll hade hittat på igårkväll, så här i flygkaosets spår. Jodå, en "utomsocknes" fanns på plats. Anna- Karin Ferm hade lyckats ta sig upp till obygden, askmolnet till trots. I övrigt fanns lokala förmågor på plats! Alltså, sådana som kunnat transportera sig till Umeå via bil eller buss. (Jag gör här ett antagande att vi kan räkna bort tåg, eftersom tågtrafiken inte är så utbyggd i länet…) Vidare fanns Solja Krapu på plats för att recensera böcker, The Deportees framförde kvällens låtar och sist, men inte minst, Björn Ferry, som bjöd in till middag.

Den samlingen var ju inte fy skam! Samtidigt fick det mig att fundera på vilka alternativ man hade kunnat välja och det finns ganska många, bara i Västerbotten! Det skulle kunna vara en god idé att ibland satsa på regionala kändisar i TV- program som produceras i Umeå, för om man tänker efter vilka namn man missade så skulle man kunna göra en hel, lång programserie!

Ridtur i vårsol

Av , , Bli först att kommentera 0

Så, då var hästarna avklarade, för idag! Red ut i skogen med Långben, han travade glatt på mellan tallar och snödrivor :). Men det var inget bra före, snön varken bar eller brast. Rätt vad det var sjönk hovarna igenom och vi var nära att stå på mulen. Men inte brydde sig Pålle om det heller, han tog nya tag och ångade på längs skoterspåren. Vi var ute i nästan en och en halv timme i det underbara vädret!

Torsdag- morgon

Av , , 2 kommentarer 0

I morse ringde väckarklockan 04.15. Jag var väldigt tveksam till att stiga upp, kroppen kändes stel och musklerna värkte efter det senaste träningspasset. Men efter en stunds övervägande släpade jag mig långsamt upp.

En bekant till mig kommenterade en gång mina tidiga morgnar med orden "du kan inte säga att du stiger upp kvart över fyra på morgonen, för innan halv- fem har det ju inte hunnit bli morgon. Då är det ju fortfarande natt."

OK, så idag steg jag upp när det fortfarande var natt, åt frukost (Men: Kan man äta frukost "på natten"? Man kanske ska kalla en sådan måltid för något annat?)

Sen drog jag på mig stallkläderna och åkte iväg mot stallet. Hästarna blev, som vanligt, glada att se mig. Första människan i stallet på morgonen betyder ju morgonmat, så de gnäggade välkomnande åt mig:).

När jag var färdig med usläppet noterade jag att solen gick upp, så kanske var det då som morgonen började? Med solen i ögonen åkte jag sen hem för att duscha, klä mig och starta min egen arbetsdag…

En blomstrande skola?

Av , , Bli först att kommentera 0

Primula veris 170405.jpg

För mig är det här en exotisk växt!!! Jag minns första gången jag såg en livs levande gullviva! Den växte i en dikeskant intill ett vitmålat staket, som avgränsade en villaträdgård. Ganska oansenlig, klart gul och den enda i sitt slag på just den platsen. Jag hojtade till min kompis: "Kolla, en gullviva!" och hon ryckte på axlarna och sa: "Vad är det med det då?", uppvuxen i trakten och van vid den lokala växtligheten.

Hepatica nobilis flowers.JPGFör mig är gullvivan en raritet, något man läste om i skolan. Samma sak med blåsippor och tussilago.Jag minns att vi fick titta på planscher, som föreställde de olika vårblommorna. Fröken beskrev dem, var de växte och hur de kändes att ta i. Jag minns att hon verkade glad och längtansfull, när hon pratade om de här blommorna, som för oss var något okänt. Fröken kom ju från "Södra Sverige" och kunde få något drömskt i blicken när hon pratade om vitsippor och bokskogar. Bok, tänkte jag. Det är ju något man läser, inte kan väl de växa i stora skogar? Inget av det fantastiska, som fröken så längtansfullt berättade om, fanns i vår närmiljö, där uppe vid norra Polcirkeln.

När jag gick i skolan, var skolan statligt styrd. Det fanns en läroplan, som tämligen noggrant förordade vad eleverna skulle undervisas om. Idag är undervisningen inte alls lika detaljstyrd, både på gott och ont.

 

Det höjs många röster för att den svenska skolan borde förstaligas igen, det anses av många som en garant för att åstadkomma en mer likvärdig utbildning av eleverna. Samtidigt anser många att Sverige behöver fler friskolor, att konkurrensen mellan den kommunala skolan och friskolorna stärker utbildningssystemet.

I en debattartiken i Svenska Dagbladet, som publicerades 2010-04-10, hävdar Anders Morin och Malin Sahlén, ansvarig för välfärdspolitik, respektive ekonom hos Svenskt Närigsliv (SN), att eleverna i friskolor presterar bättre ( http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elever-i-friskolor-presterar-battre_4547409.svd ) än eleverna i de kommunala skolorna.

 Eftersom endast 10 procent av landets elever väljer att gå i en friskola, befarar representanterna för SN att detta kommer att leda till att det svenska näringslivet kommer att drabbas av problem i framtiden, eftersom landets arbetskraft kommer att vara sämre utbildad än dagens. I undersökningen har SN jämfört elevernas meritvärde (sammanlagda slutbetyg) och resultaten på det nationella provet i matematik i åk 9, mellan kommunala och fristående skolor.

I undersökningen visade det sig att meritvärdet för friskoleeleverna låg 42 poäng högre, än för eleverna i den kommunala skolan. För att undvika misstanken om att lärarna satte för höga betyg på sina elever,  valde SN att samtidigt jämföra elevernas resultat på de nationella provet i matematik.

Enligt min åsikt går det inte att på ett rättvist sätt jämföra dessa resultat, meritvärdet och resultat på nationella provet. Detta eftersom Skolverket själva menar att nationella prov inte mäter hela elevens kunskap, i slutbetyget ska man också väga in andra färdigheter som eleven uppvisat, både muntliga och skriftliga. Skolverket menar också att de nationella proven inte är avsedda att vara betygsgrundande. Dessutom finns det, inom friskolorna en större andel obehöriga lärare än inom den kommunala skolan.

En av förklaringarna till skillnaderna, slår SN fast, kan vara att friskolorna är mer konkurrensutsatta och därför tvingade till att visa att de kan hävda sig i konkurrensen om eleverna, genom att uppvisa bra resultat. Även att eleverna attraherar mer studiemotiverade och engagerade elever och föräldrar kan bidra till undersökningens resultat.

Ett annat resultat, som nämns i förbigående i artikeln, är att man funnit en positiv effekt, på både meritvärdet och provet i matematik, i de kommunala skolorna när andelen friskoleelever ökat. Detta, tycker jag, är ett gott tecken för lärarna och utbildningen inom den kommunala skolan. Med tanke på att undersökningen säger att i den kommunala skolan går eleverna som inte är lika studiemotiverade och engagerade, som eleverna i friskolorna. I den kommunala skolan finns också en stor andel av elever i behov av stöd. Det har förekommit att sådana elever "valts bort" av friskolor, med motiveringen att de är för resurskrävande och därmed blivit hänvisade till den kommunala skolan.

Nivån på de totala resurserna i de olika skolformerna har liten betydelse, enligt denna undersökning, men att det är viktigt att de resurser som finns, samt att lärarnas arbetstid, används till undervisning i tillräcklig utsträckning, slås också fast.

Att denna undersökning är positiv till friskolor är kanske ingen överraskning, med tanke på vilka som gjort den, men den visar också att den kommunala skolan blivit bättre. Den kommunala skolan uppvisar bättre resultat, trots det "negativa" elevurvalet och att man för att bli ännu bättre måste använda de resurser som finns till det de är ämnade för, det vill säga undervisning och stöd till sina elever.

 Anemone nemorosa0.jpg

"Skolans uppgift är, som sig bör,att skola arbetskraften,

om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften!"

"Staten och kapitalet"- Ebba Grön (1980)

(Cover på: "Den ena handen vet vad den andra gör"-Blå Tåget (1972)