Nu sitter vi Arlanda och väntar på flyget till Chicago. Alla är med och på gott humör.
Genrepet
Nu börjar det närma sig. Nu hinner vi inte lära oss mer. Två genomdansningar, och sen ett genrep med dräkter ikväll. Nu gäller det bara att skärpa sig, så kommer det att gå bra.
Nu ska vi tvätta och stryka skjortorna, pusta skorna och packa. Packa om, och ta bort, det är så det brukar vara när man åker bort. När det är kalllt hemma brukar man ta med sig för varma kläder.
Nu när det är eftermiddag dit vi ska så är det 20°C i Lindsborg, 15°C i Chicago, men bara 11°C i Minneapolis.
Vad kommer vi att dansa i USA?
Eftersom vi inte är det första svenska folkdanslaget som åker till dessa trakter så har vi försökt att i huvudsak visa upp danser som kommer från norra Sverige. Den arbetsgrupp som har satt ihop dansprogrammen har satt ihop ett varierat dansprogram där tempo och form ändras. Dessutom kommer spelmännen att spela några låtar då vi inte dansar.
Folkdans, folklig dans, gammaldans?
Vi som tillhör folkdansrörelsen brukar ofta skilja på dessa begrepp:
Folkdans – danser som är komponerade, eller koreograferade danser, t.ex. Västgötapolska, Väva vadmal, oxdansen. Anders Selinder 1806-1874, dansmästare utbildad på Kungliga Operan brukar ofta anges som skapare av svensk folkdans. Han var verksam som koreograf, bl. a. av danserna i folklustspelet Wermlänningarne. Selinder arbetade dessutom som danslärare för kadetterna på Karlberg, hade egen dansskola, drev barnteater som han även turnerade, och sålde nya dansturer för att få ihop till uppehället.
Folklig dans – äldre danser som dansats i tradition av folket t.ex. polska, långdanser, kadriljer.
Gammaldans – till gammaldansarna räknas vals, schottis, polka, mazurka, hambo, snoa och ibland även tango.
Gillesdanser – är en vidareutveckling på gammaldansen där grunddanserna utvecklats till mer eller mindre komplexa varianter, var och en med sitt egna namn.
Men det viktiga är inte vad vi kallar danserna utan att vi dansar och finner glädje i det.
Björkstalagets historia, del 2
Björkstalagets historia, del 2
(utdrag ur Göran Larssons kompendium skrivit till 75-års jubileet 1988)
Folkmusiken lockade många till dans. I slutet av sjuttiotalet arrangerade Gnid & Drag s.k. "musikkalas" på Ålidhems centrum. Musikkalasen var välbesökta och lockade ibland en publik på flera tusen (!) personer. Välbesökta var även de av Björkstalaget anordnade gammaldanserna på "gamla" Folkets Hus. De pågick under åren 1977 – 1982. Arrangemangen drog från början fulla hus och gav ett bra tillskott till föreningskassan. Intresset avtog tyvärr i början av åttiotalet och 1982 arrangerade Björkstalaget sin sista (senaste?) offentliga gammaldans.
Björkstalagets historia, del 1
Björkstalagets historia
(utdrag ur Göran Larssons kompendium skrivit till 75-års jubileet 1998)
Gammaldansaftnar
1954 reser man istället österut till Vasa. Man gästar folkdanslaget Brage under pingsthelgen. Med sig på resan har man en nyckelharpospelman från Uppsala, en vissångerska från Umeå samt en bygdemålsberättare från Tvärålund.
To be continued…
Senaste kommentarerna