Filmtips!

Igårkväll var vi på bio. Vi såg filmen 127 timmar. Jag satt på bussen till Ö-vik och lyssnade på radion när de hyllade filmen 127 timmar. Eftersom filmen bygger på en verklig händelse, vilken jag tidigare läst om i tidningen, visste jag hur historien slutade men det hindrade mig inte från att vilja se den.

Filmen handlar om Aron, en äventyrlig kille som älskar livet och klättring. När han klättrar i en bergsskreva tar han tag i en sten som lossnar och kilar fast hans arm. Då börjar hans kamp att behålla förståndet, ransonera vatten, behålla värmen och att försöka ta sig lös. Dessutom är det ingen som vet var han är eftersom han inte lämnat något meddelande efter sig.

Efter att ha sett filmen kan jag bara instämma i hyllningarna. När eftertexten började rulla satt folk fortfarande kvar. Tysta, tagna och troligtvis fyllda med oettikerade känslor.

När vi promenerade till bilen var vi fåordiga, det kändes som om ord inte kunde beskriva upplevelsen vi nyss varit med om. I godispåsen vi köpt var det godis kvar! Vi hade inte haft "tid" att äta, alldeles för uppslukade av filmen.

Jag kan verkligen rekommendera filmen, en stark och naken skilldring av en människas längtan efter att leva och återse dem han älskar.

Dagens citat: När andra känner – känner jag!