Syftet med dåligt samvete…

Apropå syftet med våra val och handlingar. 

Exempel: Varför väljer vi att ha dåligt samvete, något som jag tror att de flesta av oss känner igen. Det är inte konstigt om vi känner ett sting av dåligt samvete om vi tillbringar för lite tid med nära och kära, att vi säger nej när energin är låg eller äter en hel godispåse när vi egentligen var nöjd med att äta halva.

Men… varför väljer vi att behålla vårt dåliga samvete och agera på det? Kanske något av följande orsaker:

– Det är enkelt och "bekvämt" att ha dåligt samvete, förändringar kräver ansträngning.

– Vi får medömkan  och uppmärksamhet av omgivningen som försöker peppa när vi berättar hur vi har det med oss själva

– Vi har låg självkänsla och får en anledning att bekräfta för oss själva att vi inte duger som vi är

För er som inte ser sambandet eller tycker att jag är helt ute och cyklar, låt detta sjunka in, reflektera, fundera om det ändå kan ligga någonting i det som jag skriver. Har du en annan uppfattning välkomnar jag att ni hör av er för en dialog. Detta är mina funderingar och jag är nyfiken på era erfarenheter och era tankar kring detta.

Dagens funderare: Vad är syftet med att behålla ett dåligt samvete?