Lägg på locket och tig!

Ni känner till uttrycket att sopa under mattan. Dit sopas känsliga och jobbiga saker utan en tanke på konsekvenserna för omgivningen, och sen låtsas som om dom aldrig existerat. Pratar vi inte om det så finns det ju inte. Fel, det finns kvar under mattan som med tiden blir väldigt obekväm att gå på. Den enda som ”vinner” något på detta beteende är den som väljer att lyfta på mattkanten och sopa undan ”skiten”. Det blir en tillfällig vinst/lösning för att slippa ta tag i det som egentligen behöver läggas på bordet och lösas.

Varför gör vi då så här? Självklart har vi väl alla olika svar på det samtidigt som många inte är medvetna om att dom handlar på detta sätt. För egen del tror jag att det handlar om något av dessa alternativ:

• Konflikträdsla  – vi är rädd för att andra ska bli sårade, ledsna, besvikna och arga och att det ska resultera i att vi blir avvisade och bortvalda.  Vi kan även vara rädda för att bli påhoppade och känna oss försvarslösa och utelämnade.
• Okunskap – vi vet inte HUR vi ska hantera situationen för att komma vidare
• Mönster – ett omedvetet inlärt beteende som vi fått med oss från vår uppväxt
• Omognad – avsaknad av personlig mognad och erfarenhet från liknande situationer
• Kontrollbehov – när vi sopar saker under mattan och lägger locket på kontrollerar vi situationen eftersom vi stänger av all kommunikation
• Känslovilsen – vi vet inte hur vi känner och därav inte kan uttrycka oss
• Formuleringsproblem – vi har svårt att formulera oss i tal

Visst har jag också sopat saker under mattan, inget jag är stolt över och det gör sig påminnd lite då och då när jag ibland snubblar på mattkanten. Nä, jag vill bli ännu bättre på att lösa situationer i sin linda så nu ska jag läsa på mer om konflikthantering.

Önskar er en fantastisk dag i sommar Sverige/Susanne