Som väntat en oväntad

Det var ju onekligen väntat att det var en oväntad och helt oförutsedd man som till slut klev fram ur dunklet. Arto Sirviö var ju ett namn som det inte var några som helst spekulationer kring.

Och vad vi om denna man? Tja, väldigt lite. Innan han var i Mora hade i alla fall inte jag hört talas om honom.

Det känns som att Mora är en svår förening att verka som sportchef i när man har Jan Simmons som ska vara med på ett hörn i allt man gör. Men dit värvades innan och under säsongen namn som Colby Genoway, Ross Lupaschuk och Eric Healey, alla poängstarka nordamerikaner även om den sistnämnde kickades under säsongen.

Men framför allt minns jag hur snabbt man lyckades fixa fram ett etablerat målvaktsnamn när Robert Kristan drabbades av psykiska problem.

Medan Micke Andersson letade och letade, plockade Mora in etablerade Juha Pitkämäki bara tre-fyra dagar efter Kristans avsked. Som vi vet lyckades Micke efter dryga månaden hitta… Magnus Eriksson.

Men som sagt, med rollfördelningen i Mora vet man knappt vem som gör vad och jag har ingen vidare koll på Sirviös kvalitéer. Men det lär vi snabbt få ta del av.

Tidigare har verkat i ett par finska klubbar samt i Gislaved. Som spelare representerade han bland annat Mora och Frölunda i slutet på 80-talet.

På dagens presskonferens påpekade han att det just nu var tränarfrågan som var det viktigaste. Dock börjar han inte tjänsten i Björklöven förrän den första maj och han har en del åtaganden kvar i Mora innan han kan kliva in i Lövenkavajen helt och hållet. Men han påpekade även att han har en del namn som han, tillsammans med Virus, funderat kring. Att sätta sig ned i samtal med Lövenspelarna är förstås också en grej som bör högprioriteras. De är ju som frågetecken allihop.

Klart är i alla fall att det är raka motsatsen till Juhani Tamminen. Sirviö gör intrycket av att vara lugn, ödmjuk och allmänt trevlig. Som sagt, raka motsatsen.