Hemma igen

Tillbaks från solen i Blekinge. (Kom förvisso hem i måndagskväll, hade tänkt skriva då men orkade inte… sen gick det en dag och en dag till, men nu! Bäst att blogga direkt man kommer hem från jobbet, annars lullar man runt med massa annat och sen är det läggdags.)
Skönt med regn här hemma om jag ska vara ärlig, det var så varmt och torrt att man andades in mer jord än syre de sista dagarna där nere. Fast jag klagar inte, det är underbart med fint väder på festival!
Såg för att vara mig ovanligt många hela spelningar i år. Annars brukar det bli nån låt här och nån låt där, så till slut känns det som att man inte kollat på nåt alls.
Vi anlände till Norje Boke Camping på tisdag förmiddag efter den 125 mil långa färden, till sol och redan torrt gräs. Installerade oss på den sedvanliga platsen, drack några drinkar, löste in biljetten till armband, grillade, fick solfrossa och ont i huvudet (inte alla men hälften av oss) och gick och la oss vid niotiden. Vilka festivalprissar, haha…
När vi vaknade på onsdagmorgonen hade våra campinggrannar sedan många år dykt upp.
Det är kul det där, det är människor man bara träffar en gång per år och varje år är det nån ny antingen med oss eller dem, men det är alltid lika kul att träffa dem igen.
Fördrev största delen av dagen med att umgås och dricka öl och drinkar fram tills banden började spela.
Eftersom jag personligen ogillar recensioner där recensenten bara sågar banden så tänker jag själv bara skriva om dem jag gillade. Så de band jag inte skriver något om kan antingen inte ha fallit mig i smaken eller så såg jag dem inte. Diplomatik på min nivå. 🙂
Festivaldag 1: Kikade en stund på Korpiklaani, ett finskt band som kör ’hummpa-metal’ eller hur man nu ska klassificera det. Helt okej och ganska kul, men inget som höll mig kvar hela spelningen (vi var väl hungriga och gick och åt kan tänkas).
Nästa band vi gick och kollade in var Sabaton. Dom är från Dalarna och är riktigt bra, såg nästan hela spelningen (tror vi frös och behövde gå och byta kläder).
Sen såg vi inte så mycket annat, gick och la oss relativt tidigt.
Dag 2: Gick ner 11.30 och såg Sister Sin, grymt bra röst hade tjejen som sjöng! En glad överraskning och dagens behållning. Senare på kvällen såg vi litegrann av Dare, jag älskar den skiva jag har med dem men det bet inte tag i mig lika mycket live.
Jaa… sen såg vi inte mycket mer den dagen heller.
Dag 3: Såg slutet av Team Cans framträdande, fasen att jag inte såg hela. Coolt att de var där iallafall! Följde med Sofia och Annika (en barndomskompis jag inte träffat på säkert sex år och hennes kompis som jag inte träffat sen vi var typ tolv år, det var så himla kul att ses igen just på sweden rock, Sofia var den som fick mig att börja lyssna på Poison när vi var små) och såg Hanoi Rocks. Ännu en glad överraskning! Har bara hört lite med dem förut och aldrig fastnat för någon av deras låtar, men dom var ett riktigt bra liveband och mycket underhållande.
På kvällen spelade Negative, ett finskt ganska ungt band, på en scen som är i ett stort tält. Där inne blir det nästan alltid bäst stämning tycker jag! Negative har jag lyssnat på innan, så det såg jag fram emot. Och mina förväntningar tillgodosågs, deras musik gör sig ännu bättre live än på skiva. Vilket tryck i refrängerna, vilken härlig känsla i rösten…
Dock var ju sångarens scenbeteende en smula… intressant. Han balanserade på en rakbladstunn gräns mellan att vara sensuell och vulgär hela tiden, själv stod man och undrade med skräckblandad förtjusning i gränslandet mellan eggad och äcklad och undrade vad han skulle ta sig till härnäst. Men jag skulle inte tveka en sekund att se dem igen, uhj vad bra dom är.
Sist spelade Def Leppard. Vi stod på ett bra ställe, vid ljudtornet. De stora skärmarna på var sidan om scenen gör att man ser bra även från långt håll. Skönt att slippa kämpa och trängas längst fram. Såg tills de spelat ’Pour some sugar on me’, då var jag nöjd och belåten och kunde gå och lägga mig under varma sköna täcket. Def Leppard är bra.
Sista festivaldagen: Kollad det mesta av Gotthards spelning, ett mycket bra band från Schweiz. Upptäckte dem förra gången de spelade på srf, var råpeppad men sen glömde jag bort dem tills nu. Värt att kolla upp för alla som gillar andra band jag nämnt!
Avantasia och H.E.A.T. spelade samtidigt, på två scener som står snett bredvid varandra. Om man står i mitten hör man båda, rörigt. Sprang lite emellan först, men fastnade slutligen för H.E.A.T. Dom spelade i tältet, och stämningen var underbar. Jag hade bara hört dem lite på vägen ner i bilen och då tyckt att visst, helt okej. Men OJ!!! Grabbarna i det är bandet är ruskigt unga men uppträder som ett erfaret arenaband. Helt otroligt vad de hade igång publiken! De påminner rätt mycket om Europe, och refrängerna är oemotståndligt trallvänliga. Jag brukar oftast gilla lite råare röster, men jösses vilket pipa killen har. Kan bara buga. Efter spelningen var jag helt euforisk, en total lyckokänsla. Det är så det ska vara! Får du någon gång möjligheten att se dem live, ta den.
Poison avslutade kvällen, något försenade och hade inte så lång spellista, men man sjöng med i varje låt och det var enormt häftigt att se ett band man hört sen man var liten.
Ja, det var ett kort sammandrag av festivalen. Nu ska här duschas.