Jag har idag läst i VK om hur landstinget nekar ’norrlandskliniken’ med sin utrustning och kunskap. Jag har själv besökt ’norrlandskliniken’för några år sedan och jag skulle aldrig ha blivit så bra i min axel och min nacke, inget ont om sjukgymnaster som inte har all utrustning, men dom hade inte kunnat gjort det norrlandskliniken har hjälpt mig med.
För att inte tala om viken hjälp jag har fått hos ’smärtklinike’ Ersboda/Umeå. Med mitt diskbrock…….

Sen får man läsa att landstinget fortfarande i dessa tider tänker så inskränkt som att inte öppna för ett avtal med norrlandsklinike. Tänk att kunna sammarbeta med den privata sektorn och den privata sektorn med landstinget, man har ju värdens chans att kunna få ner köer på undersökningar, det är ju omöjligt för den privata sektorn att konkurera med landstinget…….(vad är det landstinget är rädd för??)
Landstinget borde se fördelarna med ett sammarbete med norrlandskliniken och andra privata kliniker som har växt upp på senare tid dessutom tror jag det skulle gynna vårdkön och man skulle uppnå vårdgarantin…..
Efter alla mina år jag var bosatt och jobbade i utlandet (25 år) så var det aldrig problem att komma till en docktor eller få en remiss till en av sjukhusets instans om så behövdes……
Det var för att den privata sektorn och landstings sektorn sammarbetade och köpte tjänster av varandra med undersökningar, operationer…….(här är det omöjligt att få en tid hos vårdcentralen)??
Varför sammarbetar vi inte så i Sverige????? Vad är man rädd för????
Jag minns även då man sa att sjukgymnaster inte var accepterade innom landstinget, men tack och lov så har det förändrats…. Men samtidigt så pratar man i samma termer ännu…

Tänk viken nytta landstinget skulle ha av den privata sektorn……..