Den kommunala musikskolan startades i samförstånd mellan samtliga partier på 50 och 60-talet, med tanken att alla barn skulle få möjligheten att lära sig att spela ett instrument, oavsett om de hade föräldrar som kunde lära dem, eller som kunde betala för lektioner. Den har betytt mycket för många som idag är vuxna och arbetar med musik, såväl som njuter av att musicera på fritiden.

Nordmalings kommun har i ett styrkort för Barn- och utbildningsnämnden som uttalat mål att ha ”en musikskola med kulturutbud för alla.”

Enligt skollagen kap 7 §18 får en elev i grundskolan beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. I Skolverkets juridiska vägledning förklaras att det inte finns utrymme för att generellt medge ledighet för att deltaga i kulturskoleaktiviteter. Däremot finns det heller inte utrymme för barn- och utbildningsnämnden att fastslå att detta inte skall ske. Istället skall det vara upp till den som får anses ha bäst kännedom om elevens förhållanden, nämligen rektor och lärare.

Jag anser därför att BU-nämndens förslag att omöjliggöra för bybarnen att gå i musikskolan är rättsvidrigt och att det skall vara upp till rektorn och lärare om barnen skall kunna gå ifrån lektioner för att deltaga i musikskolan.

Musikskolan är villig att enligt sedvanlig tradition kommunicera med lärare och rektor för att barnen inte skall behöva missa samma ämne varje vecka. Att inte ha möjlighet att lägga lektioner på dagtid och lektionstid försvårar för musikskolan att bygga upp en fungerande verksamhet när en stor del av dagen inte går att schemalägga. Detta försämrar möjligheterna för barn att lära sig spela instrument.

Nordmaling har som mål att växa och att vara en attraktiv kommun. Om vi håller på att lägga krokben för varandra genom sådana här förslag blir det inte attraktivt för familjer att bosätta sig här. Om vi däremot kan se den tillgång den kommunala musikskolan är för kommunen och för dess attraktionskraft, kan vi höja blicken och se att vi inte har råd att slå sönder deras verksamhet med förslag om drastiska besparingar.

Det finns mer att göra. När jag hälsade på på musikskolan förstod jag att de trängs i ett litet rum när de ska spela i grupp. De skulle behöva använda de lokaler som faktiskt gjorts i ordning åt dem, men som av någon anledning uppehålls med stolar och bord och inte som ensemblerum. Som musiker vill jag kunna spela tillsammans med andra, det är en förutsättning för att arbeta. Å andra sidan tycker jag inte det skulle vara politiker som säger till skolledningen hur de ska hjälpa musikskolan, men om de lägger krokben för verksamheten kanske någon måste ryta till.

Som Chatarina Gustafsson och Jan Persson (båda M) påpekade i gårdagens insändare, är besparingen som BU-nämnden skulle kunna göra ytterst blygsam, och i förlängningen en försämring som innebär mindre attraktionskraft för kommunen att få familjer att bosätta sig här.