Otillräcklig

Ibland slås jag av en känsla av att inte räcka till.

Att inte kunna nå fram.

Många gånger tar jag på mig för mycket ansvar. Ansvar om att jag ska vara den som öppnar dörrarna för ljuset igen, för andra människor. 

Jag vet också att det många gånger är för mycket begärt av mig själv. Väldigt nära människor säger det även dom. Att jag inte behöver små projekt att reda ut för då tappar jag bort mig själv. Att jag på det viset släcker mitt eget ljus.

Men det är inte jag som väljer projekten. De landar på något konstigt vis i min hand och jag greppar tag i dem. Så fruktansvärt svårt att låta dem gå.

Krampaktigt håller jag mig kvar och känner mig otillräcklig istället.

Om och om igen.