Så stort men samtidigt så litet

 

Bär mig, led mig, låt mig få följa med.

Håll mig, smek mig, få mig att le.

Lägg din hand på min och låt den vila där.

Låt din blick fastna i min.

Din värme från din kropp värma min.

 

Säg att du aldrig vill se mig ledsen.

Att du aldrig vill få mig att känna mig ensam och utan svar.

Säg att du vill vara svaren på mina frågor och om inte så kommer du göra allt för att hjälpa mig hitta dem.

Och att du aldrig kommer lämna mig.

 

Pusha mig, uppskatta mig och beröm mig.

Viska fina ord i mitt öra och smek mig på min kind.

Kyss mig.

 

Utmana mig, ifrågasätt mig.

Du ska vilja se mig lyckas. Se mig utvecklas. Se mig växa.

Vara den bästa versionen av mig själv.

Men älska mig för den jag är.

 

Tysta mig inte, uppmuntra mig till att skrika.

Håll mig inte nere, tillåt mig att sväva bland molnen.

När jag sjunger högt, sjung med mig.

Och när jag drar ett dåligt skämt. Skratta då åt det faktum att jag är söt när jag skrattar åt mitt eget skämt och strunta i att rulla ögonen åt hur dåligt skämtet faktiskt var.  

 

Kom med blommor för att du vet hur mycket jag älskar dem.

Håll upp dörren för mig för du vet att jag uppskattar att känna mig speciell och kvinnlig.

Överraska mig.

 

 

Och försök aldrig få mig att ångra mina val och handlingar.

Dem är redan gjorda och jag är den som kritiserar mig själv mest.

 Så det jag behöver av dig är stöd och support, en famn att glömma och gömma mig i.

 En famn att gråta i.

 

Säg att du vill leva med mig för alltid för att jag gör dig lycklig.

Du vet hur mycket det betyder för mig att människor är lyckliga.

 

Var ärlig, såra mig inte och ge inte upp.

Jag må vara en av de lyckligaste människorna på jorden just nu men så har det inte alltid varit.