Livet kommer passera om jag inte öppnar mina ögon

Jag sa till dig.

Jag sa till dig hur jag ser på allt i svart och vitt.

Och hur jag försöker se nyanserna däremellan. Att jag försöker sudda ut de skarpa kontrasterna.

Hur jag försöker se det gråa. Om inte annat det vita i det svarta, ibland kanske även det svarta i det vita.

Att jag försöker bli bättre på andra chanser.

Jag sa det till dig.

 

Du sa att du ser det med samma ögon som jag.

 

Du sa att du var less på att bli behandlad dåligt. På ett sätt som du inte förtjänar.

 

Det är jag med.

 

Jag sa att jag är stark. Att jag har för lätt för att gå. Svårt för att stanna. Lätt att stänga av.

Så ge mig därför ingen anledning att se åt andra hållet.

 

Men du ser inte med samma ögon som jag.

 

 

Och det har kanske inte alls egentligen med dig och göra. Det har kanske med allt som fanns innan dig, att göra.

 

Men det har jag redan sagt till dig.

 

 

 

 

Om du bara visste vad jag var redo att göra för dig.