Göran Jarmar, Umeå

Lång dags färd mot natt

Göran JarmarPå marknaden i Sipin

Det var lite tråkigt att lämna Leshan, en ledig dag där hade varit idealisk, istället fick vi alltså kliva upp före fem på nyårsdagens morgon. Det betydde att det blev tidigt i säng på nyårsafton, bara strax efter tolvslaget. Något enstaka fyrverkeri kunde man se/höra, annars var det egentligen inget nyårsfirande, dom har ju sitt firande om en månad och då är det långledigt och tre veckors skollov. Bussarna avgick från hotellet halv sex, och jag hade turen (visade det sig senare) att sätta mig i den bussen som hade värme. Kolsvart och dimmigt och på motorvägen var det som vanligt ingen som helst ordning. Det var i och för sig inte mycket trafik, men det där med att ligga i högerfil när man kör långsamt verkar inte ha slagit igenom här. Det kunde ligga lastbilar och köra långsamt i vilken fil som helst och hade man tur så fungerade båda baklyktorna. Hade man otur fungerade inga (en gång). Detta alltså i dis, duggregn och kolmörker. Vi kom dock fram helskinnade till Chengdu, busschauffören körde lugnt och bra, och ur den andra bussen stapplade huttrande musiker, det hade inte funnits någon värme i den, dessutom hade chauffören haft sin sidoruta lite öppen eftersom defrostern inte var så effektiv. Nåväl, inne på flygplatsen var det varmt, incheckningen gick bra och planet lyfte mot Shenyang och (trodde vi) fyra timmars flygresa. På andra sidan gången från mig satt Josefin och Charlotte och en kvinna (kanske mongol) med ett barn i kanske ett-årsåldern. Hans (barnets) byxor var lite speciella, dom var helt öppna i grenen, förmodligen för att göra toalettbestyr enklare, och ingen blöja. Det betydde (förstås) att han efter ett tag hade lyckats kissa lite så att det hamnade på väskan som Josefin hade på golvet. Inte mycket men ändå. Efter ca 1,5 timme fick vi veta att planet började sin inflygning och att det var dags att spänna fast sig. Vi fattade ingenting, men det var bara att sätta på bältet och en stund senare landade vi. Var vi var visste vi inte, men fick veta att vi skulle gå ur planet så vi plockade med oss våra tillhörigheter och ut till en buss på plattan, som tog oss till flygplatsbyggnaden. Där lyckades vi lista ut att vi var i Xian, att vi skulle vänta i ca tjugo min och sen skulle vi tillbaka ut till samma flygplan för att fortsätta till Shenyang. Xian ja, i den första turneplanen fanns den staden med och det tyckte jag var jättekul för då skulle man få se terrakottaarme´n. Nu kan jag iochförsig säga att jag varit i Xian, men bara en halvtimme tyvärr. Ut till planet igen och damen med barnet var fortfarande med, Josefin och Charlotte lyckades få nya platser som tur var, men trots att det var en gång emellan tyckte jag att det var lite jobbigt att ha barnet och modern bredvid. Det kunde ju hända andra saker också. Kvinnan spände aldrig fast vare sig sig själv eller barnet, trots tillsägelser och trots att flygvärdinnorna försökte spänna fast henne. Mitt under starten reste hon sig och började vagga barnet i famnen ute i gången. Personal dit förstås för att få henne att sätta sig (lyckades) och spänna fast sig och barnet (misslyckades). Barnet skrek och efter ett tag började mamman skrika tillbaka, det slutade iallafall med att hon fick plats längre bak där några hon kände satt och vi fick äntligen lite lugn och ro. Så småningom landade vi i Shengyang, hämtade vårt bagage och gick till våra bussar. Det var åtta minusgrader, inte mycket snö och solsken. Motorväg i princip hela vägen och halv sex var vi framme vid vårt hotell, exakt tolv timmar tog alltså resan. Ganska möra var vi, så efter att ha checkat in gick vi till restaurangen för att äta middag. Fin buffe´, mycket god mat men inte alls så kryddstark som i Leshan. Det blev inte precis någon uppesittarkväll men efter en natts lång sömn känner jag mig nu ganska utsövd. Kolröken ligger tät över staden, men strax utanför Shenyang ligger en vindkraftspark med, ja det måste ha varit flera hundra stora vindsnurror, bara en lite del verkade ha kommit i gång men dom verkar behövas för att förbättra luftkvaliteten här. I kväll har vi alltså konsert, jag har inte sett konsertlokalen så jag har inget att säga om den än. En sak jag har glömt att nämna är att ni också ska gå in och läsa Marias (Maria Hellström) blogg, den har kommit i gång nu efter en del strul som inte var hennes fel. Från hotellfönstret kan jag se en park med skridskobana där det har varit mycket folk hela dagen, Själv har jag varit en tur ner på stan men inget har blivit köpt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.