Göran Jarmar, Umeå

Hemresa

det är alltid jagKorvförsäljning i Hutongkvarteren

Efter sidenshoppingen blev det promenad genom hutongkvarteren tillbaka till hotellet dit vi anlände faktiskt i god tid för utcheckning.

Flygplatsen var enorm, man fick åka tåg mellan dom olika terminalerna, förarlösa tåg, jag kände igen systemet från flygplatsen i Tokyo. Vi hade gott om tid och var lite hungriga och utan att tänka på det hamnade vi på en japansk restaurang, så min sista måltid i Kina (den här gången) blev en assorted sushitallrik. Den var god. Och efter det en espresso. Den var också god. Vanligt kaffe såväl som espresso var en bristvara under resan. Sött nescafe med mjölk var ofta vad som erbjöds, dessutom svagt.

När planet stod i kö och väntade på start satt jag och tittade ut över startbanan, det startade plan hela tiden, dom stod på kö i olika avdelningar efter storlek, dom största planen startade från början av startbanan, mindre plan fyllde på längre bort. När vi startade räknade jag till 10-15 plan i kö.

Planet var inte helt fullbokat så jag fick ett tvåsäte för mig själv vilket underlättade för sömn/vila under resan.

Trötta landade vi sedan på Arlanda, 21.30 svensk tid, 04.30 kinesisk tid. En fantastisk resa har det varit, mycket intryck att smälta och rent musikaliskt har vi inget att skämmas för, konserterna har, trots ibland inte helt optimala förutsättningar, gått bra. Kontrabasister och cellisterhar varit heroiska, dom har spelat på låneinstrument som har varit av oftast mycket dålg kvalitet. Lite konstigt kan man tycka, dom bygger trots allt riktigt bra instrument i Kina.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.