Fick en bunt heminrednings-tidingar i bortskänkes-gruppen på fb! Sen hade jag lite glass av min fav-sort kvar i frysen. Blev en så avslappnad sommar-fika-stund, framåt eftermiddagen. Det var inte ens för varmt….

Och sommaren blommar på – ja, den är fullt utslagen!  

Sommaren blommar vidare…

Och idag har det varit så härligt mulet väder, fast – nu ser jag solen komma igen! Säg mig det väder som varar…

Lite glad att jag behöver kontora en hel del idag, svalaste platsen i huset! ”Men man får inte klaga” lägger många till, när de just nämnt om hur varmt det är. Och man ser hur dåligt de mår! Undrar lite ibland på varför man inte får klaga på för mycket värme. När det regnar, så klagas det ju – över hövan! Fastän allt skulle torka upp och förtvina utan regn…

Men som det brukar heta – ”För mycket och för lite skämmer allt”! Så´n tur ändå att vi inte kan bestämma om vädret. Tänk vilka diskussioner, gräl och kanske till och med krig som skulle bryta ut! Så – tar vädret som det är och jobbar glatt vidare. Medan sommaren blommar på…

Knoppar, överblommade och i blom! Visst – så är det, med många blommor, inte minst med vallmo! Flera stadier samtidigt! 

Så är det med mycket annat också! Också med sommaren, känns det som ibland – och som inte varar för alltid! Och med själva livet!  Som Petrus skriver i ett brev i NT – ”..allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar bort och blomman faller av, men Herrens ord förblir i evighet.”  Tänk ändå – det finns något som består!    

”Smörblommor överröstar… …smärtans ensamma strån”

Så skrev hon i en dikt Ylva Eggehorn, en sommar i Tiveden för många år se´n. Jag var också där samtidigt, och vi hade så fin gemenskap.

Men där fanns flera, och alla hade det inte bra. Och så är det – nu som då!

Och varje sommar dyker de där stoferna upp i mitt minne, när jag ser smörblommorna växa till. Och tänker att det är sant att smörblommor ofta överröstar. Både i verkligheten och bildlikt. Dock inte alltid för alla,,, Det får man också lov att komma ihåg!

Helt nyligen (känns det som) såg det ut så här! Och nu ser det ut som så!Och snart så har det utvecklats stora, fina frukter! Det här med utveckling, eller evolution! Det har så många definitioner!   

Vi var i Piteå i helgen! En morgon hade vi en stund över och sa till värdfolket att vi tänkte gå ut lite, innan vårt program för dagen började. Då gav man oss förslag på en park, som var skulle vara så vacker! Det kanske den var – men en blick in i den sa oss båda, att den inte var något för oss! Så efter en promenad vid hamnen for vi till vår konferens-plats. Och där – precis ovanför den hittade vi en liten park, som var helt efter vårt sinne. Välskött, vilsam, grön och skön på alla de sätt…

Liten var den – men vi behövde inte större. Och vädret var perfekt!

  Tänker att ofta kan det vara så där! Att det vackraste och bästa har vi alldeles intill oss. Fast vi kanske glömt titta efter! 

Klippte lite gräs i trädgården igår! Med handsax – trädgården är ju så liten!

 Några kom förbi och sökte grannarna (som just då inte var hemma). Mannen tittade in mot vår trädgård, på mig och min sax och sa – ”Rotar sig ogräset för dig”? Sen la han snabbt till –  ”Som för alla andra!”. Jag svarade något om att det var skönt att vara ute, att jag gillade lite vildvuxet och ja, ni vet! Lite vänligt småprat, obekanta människor emellan. Så tror jag det var! Men sen tittade jag in mot vår trädgård och tänkte – så kanske det ser ut för andra! Som om ogräset växer och vi hinner inte ta om hand det, eller kanske inte bryr oss?

Men så är det inte för mig! Jag gillar vår trädgård, som den är! Men nåja, nog är det sant att vi inte alltid hinner sköta om den så perfekt. Men igår klippte jag som sagt lite gräs! Ville så gärna vara ute, när vädret var som sitt bästa… …Särskilt i kvällssolen milda sken och värme! Just det här gräset står kvar, just i kanten! Och på bakgården frodas vildvinet som bäst!