Gemensamt alliansagerande på riket!

I går lades ett gemensamt utskottsinitiativ i riksdagens Socialutskott av de forna allianskamraterna M, C, KD och L. Så ta dej tid att läsa igenom texten ska du se vilka kloka saker man förslår. 

Utskottsinitiativ, 2022-02-01
Regeringen styr riket. Det slår 1 kap. 6 § regeringsformen fast. Som också Coronakommissionen betonade i sitt första delbetänkande om äldreomsorgen när den pekade på regeringens ansvar att den borde tagit initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris så som covid-19-pandemin. Hälso- och sjukvården befinner sig i en kris. På motsvarande sätt har regeringen ett övergripande ansvar att ta det nationella ledarskapet för att bidra till att lösa krisen i vården. Den kris som beror både på pandemins konsekvenser och de brister som fanns långt före pandemin.

Pandemin har medfört att vården på kort tid ställt om och har klarat att ge vård till svårt sjuka patienter med covid-19. Andra planerade behandlingar och operation har behövt skjutas upp och tillsammans med den vårdkö som fanns före pandemin så är det i dagsläget cirka 170 000 patienter som väntat mer än vårdgarantins 90 dagar. För närvarande får därmed 4 av 10 patienter inte sin vård inom den lagstadgade vårdgarantin.1
Sedan en längre tid tillbaka har Sverige färre vårdplatser än resten av Europa. Vi ligger i botten när antalet vårdplatser jämförs mellan länderna.2 Detta är en viktig faktor till de långa vårdköerna. Vårdköerna som inom den specialiserade vården redan före pandemins utbrott hade fördubblats. Påtagliga brister i arbetsmiljön påverkar vårdyrkenas attraktivitet liksom svårigheten att genomföra vårdutbildningar med godkänd praktik inom rimlig tid. Sverige har inte tillräckligt med kompetens och personal för att bemanna de vårdplatser som krävs.
Varje patient ska känna sig trygg i att den vård som ges är patientsäker och tillgänglig när den behövs. Rätt vård i rätt tid av hög kvalitet är helt avgörande för att medborgarnas tillit ska bestå att svensk hälso- och sjukvård är på plats när helst den är nödvändig. Därför måste vårdens medarbetare ha de förutsättningar som krävs. Så är det inte idag. Därför måste i närtid stat, regioner och kommuner medverka till en exceptionell kraftsamling för vården.

Att fler patienter behandlas med dagkirurgi och med hjälp av mer avancerade läkemedel har medfört att antalet nödvändiga inläggningar på sjukhus successivt minskat. Likaså har viss digitalisering medfört att fler kan vårdas hemma. Den kommunala hemsjukvården har försiktigt byggts ut men än så länge i blygsam skala. Det är en god utveckling som måste fortsätta och accelerera. Men det medför inte att antalet vårdplatser kan minskas i den omfattning som gjorts de senaste åren. Oavsett skälen till att detta gjorts krävs nu en kraftsamling där alla regioner och nationella myndigheter medverkar till att Sveriges totala antal vårdplatser ökar.

Vi noterar att regeringen nyligen presenterat en överenskommelse mellan SKR och staten om tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Denna åtgärd är dock helt otillräcklig.
Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår därför att regeringen skyndsamt vidtar följande åtgärder:
1. Att det ska tas fram en övergripande målsättning för fler vårdplatser och en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas, samt att varje region medverkar till att det övergripande målet om vårdplatser nås. De budgetmedel som avsatts i statsbudgeten för åren 2022-2024 ska användas i finansieringen av insatsen.
2. Att det ska ske en samordning av vårdköerna. Redan nu kan en del göras för att använda ledig kapacitet i vården. Särskilda resurser finns avsatta i den statsbudget som antagits av riksdagen och de kan medverka till att en ändamålsenlig funktion tas fram som på ett lättillgängligt sätt visar patienterna var ledig kapacitet finns. Administrativa överbyggnader ska undvikas och enkel lättillgänglig information till patienterna och deras anhöriga prioriteras för att förmedla

1 www.vantetider.se

2 Health at a glance/OECD
vård där den lediga kapaciteten finns. Medel för reseersättning till patienter som behöver resa en längre sträcka finns avsatta i statsbudgeten.

3. Att det i hälso- och sjukvårdslagen respektive i patientlagen ska slås fast att patienten ska ha rätt att fritt söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet. Vi är övertygade om att detta på längre sikt bidrar till att korta väntetiderna. Detta kommer emellertid att kräva systematisk uppföljning av denna utvidgade rättighet för patienterna att välja vård samt på utvecklingen av resekostnaderna.

4. Att kompetensförsörjningen inom vården ska stärkas. Det nationella kompetensrådet ska snarast ta fram en plan för vad som krävs för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal. De ska särskilt beakta behovet av specialister inom sjuksköterskeyrket, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor samt allmänspecialister i medicin. Planens genomförande beslutas av regeringen efter samråd med Sveriges Kommuner och Regioner. De problem som uppkommer när exempelvis sjuksköterskestuderande ska göra sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU, måste åtgärdas. Detsamma gäller motsvarande problem för ST-tjänstgöring för läkare och andra vårdyrken. Det nationella kompetensrådet bör snarast lämna förlag till konkreta åtgärder.

5. Att det ska införas fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta inom vård med olika huvudmän. Därutöver förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar. Detta i syfte att göra svensk vård mer effektiv och använda all kunskap och kompetens som finns för att kunna korta vårdköerna och öka tillgängligheten av vård för patienterna. Till exempel bör sjukhusanställd vårdpersonal ges ökade möjligheter att arbeta vid privata vårdenheter, därtill genom att fristående privata enheter ges incitament att medverka vid sjukhusens forsknings- och utvecklingsverksamheter samt jourorganisation.

6. Att det ska ske en översyn av arbetsmiljöerna inom vården. Arbetsmiljöverket ska ges i uppdrag av regeringen att genomföra större tillsyn över arbetsmiljöerna inom vården. Med denna översyn som grund och utgångspunkt bör regeringen vidta åtgärder och regionerna arbeta fram konkreta åtgärdsplaner. Under pandemin har exempelvis anmälda arbetsskador inom vården ökat. Det är en oroande utveckling och påverkar vårdyrkets attraktivitet. Skyddet vid arbetsskador måste stärkas vid sidan av ett större fokus på arbetsmiljön. Vi anser att den aviserade utredningen om arbetsskadeförsäkringen genom ett tilläggsdirektiv bör utreda hur ytterligare utsatta yrkesgruppers, särskilt vård- och omsorgspersonal som arbetar utanför vårdinrättningar, skydd kan stärkas via arbetsskadeförsäkringen vid sjukdom som har orsakats av smitta, i likhet med försäkringsskyddet för dem som omfattas av 5 § 1 FASP. Utredningen behöver också, med beaktande av den nya kunskap som inhämtas om pandemin så som smittotillfälle och långtidscovid, samt utreda kriterierna i syfte att göra arbetsskadeförsäkringen mer ändamålsenlig.

7. Att det ska vidtas konkreta åtgärder för att stärka Företagshälsan i syfte att förebygga och åtgärda fysisk och psykisk ohälsa. Under pandemin har många fått arbeta under mycket pressade förhållanden och reaktionen på så svår stress kan ibland komma långt i efterhand. Staten och regionerna behöver i ännu högre grad än före pandemin säkerställa att företagshälsovården kan stötta och hjälpa till. Den skulle även kunna vara involverade i stora verksamhetsförändringar. Samtidigt är arbetsmedicin en av de tydligaste bristspecialiteterna – det behövs ett nationellt grepp för långsiktig kompetensförsörjning inom arbetsmedicin.
Regeringen ska regelbundet återrapportera hur arbetet bedrivs med att genomföra ovanstående åtgärder och redovisa resultaten varje kvartal till riksdagen i skriftlig form. Aktuella avrapporteringstillfällen ska under år 2022 vara allra senast den 31 maj, den 31 augusti samt den 30 november.

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår därför att Riksdagen snabbt tar initiativ till ovanstående redovisade sju åtgärder för att korta vårdköerna, utöka antalet vårdplatser, förbättra arbetsmiljöerna i vården och stärka patientens makt och inflytande över sin vård.
Detta bör Riksdagen ge regeringen till känna.
Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår mot denna bakgrund att Socialutskottet tar initiativ till att lägga fram för Riksdagen det som ovan anförts.
Camilla Waltersson Grönvall, M Anders W Jonsson,