Undvik Kalle Anka-metoden

Av , , Bli först att kommentera 2

Det finns ett ordspråk som säger: Goda råd är dyra. Men nu har t o m Överskottsbolaget börjat ge goda råd och vill hjälpa dem som jobbar hemifrån. Fick ett mejl för en tid sedan med ett antal tips hur man ska bete sig. Inte för att jag har problem att jobba hemma för det har jag gjort till och från mellan varven under många år.

Ett av råden var att undvika Kalle Anka metoden.

Försök att hålla dig till de rutiner du normalt sett har. Du behöver kanske inte svida om till full kostym, men se i alla fall till att vara klädd från topp till tå. Det kan bli lite jobbigt under videomöten om chefen ser att du kör på Kalle Anka-metoden (dvs. kläder på överkroppen, inget på underkroppen). Vill du trotsa tipsen kan du ju alltid vira in dig i en filt och skylla på att det är lite kallt hemma hos dig. Så lyder ett av de goda råden.

Ett annat råd löd att man inte ska ha så roligt.

Gränsen mellan arbetstid och egentid är normalt sätt ganska tydlig när du är på en arbetsplats. Men när arbetsplatsen och hemmet helt plötsligt är samma plats blir gränsen betydligt luddigare. Det är lätt hänt att man slår sig ner i soffan på lunchen, slår på ett avsnitt av en serie man följer, och vips så har man tittat på tre avsnitt. Tänk på att du är på jobbet! Tänd istället ett ljus och lyssna på en podcast om du behöver höja humörnivåerna lite.

Personligen tror jag klarar mig gott utan båda dessa råd. Klart man klär på sig på morron. Speciellt i tider då man syns med både ljud och bild. Det andra rådet har jag nog svårare med. Just att avgränsa är svårt så istället för att jobba som i normala fall så har jag alltid jobbet mer än vanligt vid hemmakontoret. Så det måste jag bli bättre på att avgränsa.

Hur går det för dej i hemarbetet?

Ha en bra arbetsvecka och Du: – Håll dej frisk!  

Bli först att kommentera

1 kris löses bättre än 21 kriser

Av , , Bli först att kommentera 5

Den pågående kris och gigantiska utmaning som Sveriges 21 regioner just nu möter innefattar allt från brist på skyddsmaterial, läkemedel och personalförsörjning. Men det är just en kris som drabbar hela landet och skulle lösas bättre gemensamt än på 21 olika håll.

När situationen på sikt lugnar ned sig, är det därför dags att förstatliga vården. Kriser slår nationellt och därför behövs nationell styrning. Risken finns annars att 21 olika regioner arbetar utifrån helt olika vårdstrategier och med varierat resultat.

Gällande inköp av exempelvis skyddskläder och vårdmaterial skulle ett nationellt huvudansvar leda till att man snabbare får insikt i vilket brister och behov som finns, för att på så vis ta hjälp av samtliga leverantörer och trycka på för utökad beställning och tillverkning. Samordning är a och o i kritiska lägen, här behöver alla aktörer veta vart man ska vända sig oavsett om det handlar om att beställa eller erbjuda material. Priset för bristen på samordning riskerar i slutänden att betalas av vårdpersonalen som arbetar sitt yttersta men inte alltid i de skyddskläder som situationen kräver.

I mitten av mars fick Socialstyrelsen ansvar att samordna inköp av medicinsk utrustning och några dagar senare meddelades att de ska inrätta en nationell samordning för intensivvården. Båda dessa beslut är naturligtvis viktiga i arbetet framöver, men bäst vore att en huvudman i dessa frågor funnits på plats redan före krisen. Nu arbetar man för att bygga upp nya roller inom organisationen mitt under brinnande utmaningar. Det riskerar bli långa och många kommunikationskedjor, samtidigt som man arbetar under tidspress.

Det är dags för en nationell styrning av vården, med staten som huvudman, som ser till helheten och det bästa för medborgare i hela landet i såväl lugna tider som kristider. Chansen att överleva exempelvis svåra cancerdiagnoser eller hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig idag åt beroende på var man bor – vi kan inte riskera liknande resultat under vare sig pågående eller eventuellt kommande virusutbrott.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Det svenska experimentet

Av , , 4 kommentarer 14

Trots att restriktionerna stegvis har skärpts i Sverige är det ingen hemlighet att vi agerat långsammare än andra länder – vad som visar sig vara det mest fungerade sättet får framtiden utvisa. Men diskussionen bör hållas levande så att vi tar med oss lärdomar från de svårigheter vi nu tvingas uppleva.

Hur många som smittats är svårt att veta då antalet som testas varierar i olika länder. Dödsantalen i Sverige är ungefär de dubbla mot de i Danmark vilket befolkningsmässigt motsvarar rätt väl. Däremot är de betydligt lägre i såväl Norge som Finland.

Följer ganska väl det som händer i Norge och Danmark eftersom jag har barn och barnbarn där. I Norge stängde man skolorna redan den 12 mars, där förskolor och grundskolor endast håller öppna för barn till föräldrar som arbetar inom samhällsviktiga yrken. Så barnbarnen har skola hemma med mamma som lärare. Lovade dem att jag kunde vara rektor på distans och det tyckte de var bra. De får uppgifter på morgonen som ska lämnas in vid viss tid innan kvällen. Allt sker digitalt och från förskoleklass och uppåt får man egen platta och allt sköts där. Man har meddelat att stängningen av skolan kommer vara till efter påsk. För att klara detta har man utökat varje barns möjlighet till VAB från 15 till 30 dagar.  I samma veva som skolstängningen förbjöd man även utlandsresor och uppmanade arbete hemifrån, samtidigt som samtliga som anlänt från utlandet till Norge efter 27 februari sattes i hemkarantän oavsett om de besökt ett riskområde eller ej. I mataffärerna tillåts just nu bara en familjemedlem i taget att gå in och handla, och den som bryter mot de karantänsregler som finns riskerar dyra böter. Om man träffar nån på stan och man är två stycken går det bra med minst en meters lucka. Är man tre så får man böta 20 000 kronor.

Även Danmark agerade tidigt och stängde gränserna redan 13 mars för en månad framåt. Karantän instiftades i 14 dagar ifall man jobbar på en arbetsplats där någon blivit smittad, och överläkare på Sundhedsstyrelsen menade då att man i Danmark arbetar förebyggande jämfört med Sverige där man inväntar allmän smittspridning. Från den 17 mars fick man inte mötas i samlingar om fler än 10 personer och några dagar senare bara två personer med böter ifall det överträds, medan vi i Sverige fram till i förrgår tilläts att samlas 500 personer och numera 50 personer. Dottern var tvingad ha med sig ett av barnen när hon skulle handla men det gick inte för sig. Barnet fick vänta utanför med en vakt. När man går in i butiken får man plasthandskar och när man kommer till kassan är det noga avmätt var man står och väntar (2 meter) sedan när man kommer fram och betalat så lämnar man plasthandskarna och spritar sina händer innan man går ut. Även grannlandet Finland har gått långt och satt hela huvudstadsregionen i karantän från resten av landet.

Frågan är om Folkhälsomyndigheten fattat rätt beslut vid rätt tidpunkt? Svaret är inte lätt eller självklart. I våra Nordiska grannländer talar man om det ”svenska experimentet”. Klart är att Sverige sticker ut, även jämfört med våra nordiska grannländer, där vi vanligen oftast följer varandra.

4 kommentarer
Etiketter: , , ,

KD vill införa Lagommyndigheten

Av , , 2 kommentarer 5

Idag skickar vi ut följande pressmeddelande, dela gärna.

Pressmeddelande:

Kristdemokraterna i Västerbotten verkar för införandet av en ny myndighet, Lagommyndigheten (LM). Myndigheten ska få i uppdrag att se över mängden myndigheter i Sverige för att hålla antalet på en lagom nivå.

Sverige är ett i övrigt lagom land, men när det gäller myndigheter kan man ana motsatsen. Uppskattningsvis kan det finnas närmare 450 svenska myndigheter och de är verksamma både innanför och utanför landets gränser. Men exakta siffror saknas och flera experter tror att det finns ett mörkertal.

– Det är ett enormt problem att vi inte kan avgöra hur många myndigheter vi har i Sverige, siffrorna varierar mellan 200 och 500, säger gruppledare Hans-Inge Smetana och fortsätter: – Även om det kan verka paradoxalt tror vi på KD i Västerbotten att införandet av ytterligare en, Lagommyndigheten, skulle kunna leda till färre myndigheter på sikt. Uppskattningsvis mellan 15 och 18 procents minskning, men framförallt skulle färre nya tillkomma.

Ordet ”lagom” har gjort succé världen över och bland annat New York Times skriver om det svenska ordet som betyder ”not too much, not too little” och som åsyftar måttfullhet. Kristdemokraterna i Västerbotten föreslår nu att detta tänk även ska gälla myndighetssverige, och vill ge ett utredningsuppdrag till Myndigheten för nya myndigheter ifall en ny myndighet kan bli verklighet.

2 kommentarer
Etiketter:

Västerbotten i topp på bredband.

Av , , Bli först att kommentera 3

Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning för 2019 visar att 84,61 procent av Västerbottens hushåll har tillgång till fast bredband, antingen via fiber eller fiber-LAN. Bredbandet spelar en avgörande roll i länets fortsatta tillväxt och för fler företagsetableringar. Inte minst märker vi bredbandets stora betydelse i dessa dagar när många av oss tvingas jobba eller studera hemifrån. 

Har under många år suttit i AC-Nets styrelse. Det lilla guldägg till företag som vi gemensamt äger för att hålla ihop vårt län och fortsatt kunna ligga i världsklass med ett nät som når brett över hela Västerbotten. Vi har för några år sedan av olika anledning klonat bolaget så idag har vi två bolag. Ett som förvaltar nätet och ett som ska sälja kapaciteten till externa kunder.

För ett antal år sedan hade Expressen en artikel där det på förstasidan stod att Västerbotten är bäst. Så det blev Bästerbotten.

Under 2016 presenterade regeringen en strategi för ett helt uppkopplat Sverige år 2025 med målet att 85 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan i år. Post- och telestyrelsen (PTS) har påpekat att det krävs omkring 22 miljarder ytterligare i satsningar för att målen ska uppnås, vilket regeringen skyllt på ovilja bland bredbandsleverantörer att bygga ut till kunder i landsbygden.

Men sanningen är att många regioner, likt Västerbotten, består av stora ytor och få människor och det krävs offentliga investeringar. Kristdemokraterna vill se ett robust bredbandsnät där staten påskyndar utbyggnaden där det är olönsamt för privata företag. Regeringen måste säkerställa att även landsbygdens invånare och företag har goda kommunikationer och inte ”klipps bort” från nätet.

Västerbottenssiffrorna ökade med 1,91 procent jämfört med åren innan. Störst har utbyggnaden varit i Vilhelmina (där ökningen varit hela 9,23 procent), Robertsfors och Bjurholm. I övriga riket ligger bredbandstillgången i snitt på just över 80 procent. Bäst bredbandstillgång har Stockholm på 89,87 procent, följt av Gotland och Västerbotten.

0,16 % ränta eller 6,6 %

Av , , 2 kommentarer 5

De åtgärder som nu görs i landets regioner ställer vi oss alla bakom – prioriteten är självklar att vi behöver förhindra smittan, rädda liv och samtidigt minska bördan på vården.

På lite sikt riskerar de ekonomiska konsekvenserna bli en svårare utmaning. I Västerbotten är vi inte förskonade, och vi har tyvärr nåtts av rapporteringarna om både permitteringar och varsel. Hos såväl stora, bärande företag som Volvo Lastvagnar i Umeå och Hedlunda Industri i Lycksele som bland många små företag likt restauranger, hotell, butiker och frisörer. Vi behöver därför agera skyndsamt och kraftfullt i ett läge där både permitteringar och varsel tyvärr kommer fortsätta. De förslag regeringen hittills har presenterat har varit bra som ett första steg men betydligt fler och mer riktade åtgärder krävs, som kommer både små och stora företag till del.

Bara i mars har fler än 18 000 personer varslats i Sverige. I Norge har arbetslösheten nästan fyrdubblats under de senaste tre veckorna. Även om grannlandet drabbats extra hårt av den senaste tidens oljekrig, växer insikten att vi inte kan låta åtgärderna dröja. Att företagen kan behålla merparten av sin personal handlar om att rädda jobb och försörjning men även gemenskapen och kanske en del av identiteten för arbetstagaren. Vi vet att arbetslöshet innebär hälsomässiga konsekvenser, samtidigt som färre som arbetar även riskerar ha påverkan på den offentliga välfärdens resurser. För de flesta företag är lönerna den största posten och här behöver politiken göra som allra mest, genom ökade permitteringsmöjligheter och att staten tillfälligt tar över sjuklöneansvaret.

Kristdemokraterna, med ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed i täten, föreslår följande åtgärder:

  1. Statliga kreditgarantier för Riksbankens lån till företagare
  2. Förändringar av korttidsarbete – småföretagare måste omfattas
  3. Slopa företrädaransvaret för småföretagare
  4. Se över räntekostnader för företag som skjuter upp skatteinbetalningar
  5. Utöka möjligheten att pausa företaget för att få a-kassa
  6. Stoppa kravet på att ha ”vidtagit andra åtgärder innan”

 De uppskjutna skattebetalningarna som företagare nu kan ta del av riskerar slå tillbaka i en skuldfälla – de motsvarar en avdragsgill årsränta på 6,6 procent, långt högre än vanliga räntor via banken. Kanske dags att jämföra företagens värde med studenternas, som betalar 0,16 procents ränta på sina studielån?

 Under bara några veckor har stora delar av flygtrafiken ställt in, hotellrum står tomma och restauranger och butiker sett kraftiga minskningar av besökare. Många branscher talar om ett ”tvärstopp”, allt har skett på oerhört kort tid vilket gör det än viktigare att agera snabbt. Ju förr vi agerar, desto bättre klarar vi av att resa oss igen när vi fått ordning på den akuta situationen med covid-19. För resa oss igen, det ska vi!

2 kommentarer

Allt har sin tid. Nu får nån annan ta över!

Av , , Bli först att kommentera 9

Under årens lopp har jag haft förmånen att ha många olika intressanta förtroendeuppdrag i samhället. Något jag känner stor ödmjukhet och tacksamhet inför. Ett av dem är inom rättsväsendet. Har tidigare suttit i polisstyrelsen men det jag nu tänker är uppdraget på Hovrätten.

Efter valet 2002 fick jag en av de två platserna som nämndeman i Hovrätten som Kristdemokraterna i länet lyckades förhandla till sig. Att uppdraget skulle vara intressant hade jag på känn men hade ändå underskattat det.

Eftersom jag har svårt att få ihop det tidsmässigt med alla uppdrag så har jag beslutat att säga av mig detta trevliga och intressanta uppdrag. Det blev 18 år som nämndeman i Hovrätten för övre Norrland.

18 år är en lång tid och jag har hunnit avverka 3 Hovrättspresidenter, 14 Hovrättsråd och ett antal andra olika professioner har passerat revy. Varit med om ny byggnad av rättssalarna och ändrade säkerhetsrutiner etc etc.

Många är de mål som jag medverkat i. Både tyngre och lättare juridiskt men också rätt stora mål som Svärdsmålet, Hagamannen etc etc. Och jo jag har också varit med och friat några genom åren i brist på bevis.

Många minnen tränger sig på idag och inte minst när jag hade mitt första mål som skulle föregås av att jag skulle svära domareden. I högtidig process inför Hovrättspresident och Hovrättsråd och ordförande stammade jag fram orden…..Jag lovar att……….

Kommer också ihåg de mål jag lyckades vända majoriteten till att den åsikt jag anförde blev bifallen av majoriteten. Eller den gång då jag hade annan åsikt än majoriteten och sedan fick vi bakläxa av HD som kom till samma slutsats som mig.

Eller alla gånger man suttit o räknat på påföljder utifrån tidigare häktning etc

Eller när vi dömde Hagamannen och rätten gömde sig i polisbilen för att slippa journalisternas frågor och åkte in genom polisens garageinfart, klättrade över fläktaggregat och upp till häktet för att ta oss in i rättsalen. Och sedan åt vi på häktet. Hoppas den enda gång jag äter på häktet. Kom också ihåg hur både Expressen och Aftonbladet ringde mig från morron till kväll ja ända in på natten och ställde frågan om det blir ett långt fängelsestraff för Hagamannen. Hade jag sagt något så hade dom klippt ihop nåt som inte stämde. Så när jag ca kl 2 på natten med hög röst sa att jag inte kommenterar något så inte lönt ni ringer igen. Äntligen insåg man att dom inte kommer få ut nåt av mig. Och sen på morgonen när vi gick syn på universitetsområdet har jag aldrig sett så många kameror på samma ställe. Press från hela världen ville ta bilder av oss i rätten. Dagen efter var vi på första sidan i alla tänkbar media i hela Sverige och i många tidningar utomlands.

Ja många är också de tragiska öden man fått bevittna och döma. Man får verkligen se en del av samhällets baksida, men också stå upp för rättvisan. Det brukar jag tänka när jag åker hem efter ett jobbigt mål att vi kämpar för lag och ordning o rättvisa.

Men allt har sin tid och nu är det alltså slut och idag är det min sista förhandlingsdag. Ett misshandelsmål blir mitt sista som dömande i Hovrätten. Nu lämnar jag över stafettpinnen till Lyckselemannen Calle Franklin.

En budget att vara stolt över.

Av , , 2 kommentarer 5

Välfärds- och trygghetspaket: 8,9 miljarder kr

Kristdemokraternas budget som läggs idag är en budget jag är stolt över. Summerar punkterna i budgeten och medger att det blir långt. Men bra budget kräver några bokstäver och siffror i förklaring. Kristdemokraterna prioriterar vård, omsorg, rättsväsende och sociala insatser i vårt budgetalternativ för 2020.

Allmänt

I M/KD-budgeten gjordes generella tillskott på 5 miljarder kr för 2020. Kristdemokraterna utökar nu den satsningen för 2020 och 2021.

• 2 miljarder kr i generella statsbidrag till kommunerna

Sociala insatser mot kriminalitet: 1000 miljoner kr

Arbetet med att bekämpa brottslighet måste göras genom skärpta straff och ett utbyggt rättsväsende, men också genom förebyggande sociala insatser. Kristdemokraterna föreslår därför en större satsning på att komma åt gängkriminella och stoppa unga från att hamna i kriminalitet.

• Psykiatriambulanser: Förra året åkte polisen ut på 15 123 självmordsförsök. Med psykiatriambulanser avlastas polisen samtidigt som det förbättrar omhändertagandet av personer med självmordstankar och akuta psykiatriska diagnoser

• Reformerad socialtjänst: Krissocialjour för nationell samordning av socialtjänsten, utökad SSPF-samverkan (skola-socialkontor-polis-fritid) i syfte att förhindra att barn hamnar i eller fortsätter med kriminellt beteende. Kunskapshöjande insatser och metodstöd för socialtjänsten. Nationell samordning och stöd av socialtjänstens arbete med barn och unga.

• Stöd till utbyggnaden av fler familjehem och förbättrad kontroll av de som vill bli ett familjehem.

• Kompetens- och metodutveckling för arbete med unga gängkriminella hos Statens institutionsstyrelse (Sis).

• Förstärkning av kriminalvården för insatser för unga kriminella. Bättre utslussning av unga kriminella genom bla ökad användning av individanpassade åtgärdsprogram.

• Stöd till civilsamhällets insatser i utsatta områden

Rättsväsende: 890 miljoner kr

Kristdemokraterna vill se en förstärkning av hela rättsväsendet. I M/KD-budgeten gjordes stora tillskott på 2 miljarder kr 2019 och tillskottet utökades för 2020. Därutöver gör vi nu förstärkningar av hela rättsväsendet med 0,9 miljarder kr.

• Resurstillskott till domstolar: Kostnadsutvecklingen inom domstolarna är större än tidigare förväntat på grund av en ökad måltillströmning och regeringens tillskott täcker inte behoven.

• Domstolsutbyggnad: Utbyggnad föreslås med tre nya tingsrätter 2020, två tingsrätter och en hovrätt 2021 och en kammarrätt och en hyres- och arrendenämnd 2022.

• GW-modellen: Lönesatsning för att locka tillbaka pensionerade utredare.

• Förstärkning av kriminalvården och utökat uppdrag med utslussning av unga kriminella

• Fortsatt satsning på högre polislöner från 2022

Äldreomsorg: 3400 miljoner kr

• Förbättrade villkor för personalen inom äldreomsorgen: prestationsbaserat stöd till de kommuner som förbättrar personalens villkor inom äldreomsorgen. De kommuner som bedriver aktivt arbete med att minska användandet av delade turer, förbättrar personalkontinuiteten, uppnår god medarbetarnöjdhet och -delaktighet, samt minskar de grupper som äldreomsorgens chefer har ansvar för får del av stödet.

• Återinför Omvårdnadslyftet: utbildning för äldreomsorgens chefer och schemaläggare, samt förlänger och utvidgar satsningen på kompletterande utbildning för de som har en tidsbegränsad anställning inom omsorgen.

• Äldreboendemiljard: Investeringsstöd för att uppfylla förslaget om en äldreboendegaranti samt ett prestationsbaserat stöd till de kommuner som klarar av att anvisa en äldreboendeplats inom tre månader.

• Nationell demensplan

• Måltidslyft

• Äldresamtal

• Gemenskapsfrämjande aktiviteter inom äldreomsorgen

Vård och Sjukvård: 1613 miljoner kr

M/KD-budgeten gav stora tillskott till vård och sjukvård. Bland annat infördes nya kömiljarder, en primärvårdssatsning och kommuner och landsting fick ca 5 miljarder kr mer till sjukvård, vård och omsorg. Denna satsning utökas också 2020. Nu föreslår Kristdemokraterna fler satsningar.

• Satsning på fler vårdplatser sjukhusvård

• Stimulansmedel till att uppgradera patientlagen: Lagen måste förtydligas så att regionernas möjlighet att sätta tak för hur många patienter en vårdgivare får åta sig helt elimineras.

• Nya nationella standarder för E-hälsa: Det behövs en nationell styrning av regionernas upphandling och hantering av It-system i syfte att skapa bättre informationsöverföring och samverkansmöjligheter mellan regionerna.

• Förbättrad LSS: Högre schablonuppräkning på 2,2 procent och tillskott för att inkludera de som fallit ur LSS pga lagtolkningar och som återigen ska få assistans till följd av vår politik.

• Förlossningssatsning: Bland annat satsningar på eftervård med hembesök (uppföljning efter förlossning), en rehab-check för att rehabilitera förlossningsrelaterade problem och barnmorsketeam.

• Förstärkning av Inspektionen för vård och omsorg

• Stöd till mer vård i glesbygd

• Fler utbildningsplatser för vårdyrken

• Tillskott till Elevhälsan

• Geriatriskt centrum och utbildning inom geriatrik

 

Glesbygdspaketet: 2,4 miljarder kr

Kristdemokraterna stärker glesbygd och landsbygd genom ett brett paket av åtgärder för jordbrukare, skogsägare, jägare och invånare i kommuner där service och infrastruktur försämrats.

Jordbruk/skog: 315 miljoner kr

• Sänkt skatt diesel jordbruket (1 kr/l) och kompensation för de som kör på helt ren diesel och som inte omfattas av skattesänkningen

• Stöd till ursprungsmärkning och upphandling – kommunerna ska få kompetens att upphandla lokalt

• Utökning av stödet till strukturkalkning – minska övergödningen och förbättra jordens avkastning

• Stöd till biojetproduktion

• Större satsning än regeringen på bekämpning av skogsskador pga granbarkborren och ökade ersättningsmöjligheter för viltskador Infrastruktur: 1940 miljoner kr

• Ytterligare medel till nya servicekontor (7 ytterligare utöver regeringens 27) Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan under samma tak

• Reseavdragshöjning – 22 kr/mil + höjning av tak till 13 000 kr

• Utökad satsning på laddinfrastruktur för bilar och ny satsning på laddinfrastruktur för lastbilar

• Ytterligare satsning bredband

• Ökad säkerhet järnvägsstationer och ett utökat statligt stöd till enskilda vägar

• Patientnära hotell på orter där det är långa avstånd till förlossningskliniker och satsning på sjukvård i glesbygd via en allmänt resursstärkande satsning

• Fler domstolar i landet: Utbyggnaden föreslås med tre nya tingsrätter 2020, två tingsrätter och en hovrätt 2021 och en kammarrätt och en hyres- och arrendenämnd 2022.

• Återinför beredskapspolis för ökad trygghet

Alla och företagande: 140 miljoner kr

• Vildsvinspaket – trikintest, test för radioaktivitet, möjlighet för jägare att sälja kött till butiker, restauranger osv, ersättning för jaktlag som uppfyller sin kvot som länsstyrelsen fördelar

• Stöd för ägarskiften – både generationsväxling och hjälp till personal som vill ta över verksamhet som annars skulle lagts ner1

• Ytterligare medel dagligvarubutiker på landsbygd

• Utöka startstödet för unga jordbrukare och minskat regelkrångel, t ex slopa personalliggare

Civilsamhällespaket: 1,5 miljarder kr

För att stärka civilsamhället presenterar Kristdemokraterna tillskott till föreningslivet, stimulansmedel för samarbete med det offentliga samt skattesänkningar för att underlätta föreningsarbetet.

• Fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet.

Stöd till ägarskiften (statistik från Företagarna):

För bara några decennier sen var det vanliga att familjeföretag togs över av barnen, men idag görs detta bara i omkring 30 procent av fallen, och trenden verkar fortsätta nedåt. 60 procent av företagarna är över 50 år och 29 procent är över 65. Problemet är som störst i glesbygdsområden. I övre Norrland har nästan hälften av företagarna passerat pensionsåldern.

Kulturskolan. 500 kronor i stöd per år och för de i ekonomisk utsatthet ges 2400 kronor per år.

• Bostad först: Ska vara den primära insatsen för hemlösa/bostadslösa personer med samtidig beroendesjukdom i hela landet.

• Höjt tak till 3000 kr i gåvoskatteavdraget

• Stöd till idrottsrörelsen: Ökad friskvård på fritids, äldrelyft för mer fysisk aktivitet bland äldre samt stöd till riksidrottsförbundet

• Skattefritt funktionärsarbete i ideella föreningar upp till ett halvt prisbasbelopp.

• Borttagen reklamskatt för ideella föreningar

 

Skattepaket: 8,8 miljarder kr i sänkt skatt

Kristdemokraterna prioriterar breda löntagargrupper, samt pensionärer, i svaret på regeringen och januaripartiernas budgetproposition för 2020. I vårt skatteförslag sänks skatten för alla med löneinkomst, pensionsinkomst och/eller bidrags- och försäkringsinkomster.

Skattesänkningar

• Bred skattesänkning för alla. En medelinkomsttagare (34 000 kr) får en skattelättnad på över 2500 kr per år. En genomsnittlig pensionär får 1320 kr per år.

• Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt från 42 400 kr till 44 200 kr. Det innebär 353 kr per månad i sänkt skatt för omkring 1,4 miljoner löntagare, jämfört med de drygt 300 000 som betalar värnskatt. Brytpunkten höjs i ett till steg 2021, vilket innebär att skiktgränsen blir ca 47 100 kr, inkl indexuppräkning.

• Extra förhöjt jobbskatteavdrag för de som är 69 år eller äldre: För en äldre med 20 000 kr i inkomst ger det ca 1000 kr per månad i sänkt skatt, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget.

• Dubbelt jobbskatteavdrag för långtidsarbetslösa, nyanlända och unga inom gruppen som har arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär omkring 1600 kr i månaden i sänkt skatt.

• Riktat jobbskatteavdrag för föräldrar, som är en fast nivå på 100 kr per förälder 2021. Reformen byggs sedan ut till 150 kr per förälder under 2022.

Vissa skattehöjningar

• Höjd moms 1 procent

• Sänkt ränteavdrag 1 procentenhet per år och sänkt tak till 75 000 kr

• Nej till borttagen värnskatt

• Nej till ingångsavdrag

2 kommentarer

Agera nu Trafikverket

Av , , Bli först att kommentera 6

Ingen kan ha undgått den senaste debatten om Trafikverkets sätt att sköta våra vägar här i norr.

Senast fick vi i Uppdrag Granskning se granskningen av den olycka som hände i Norrbotten för en tid sedan då många omkom. Det har framkommit att närboende och andra har informerat Trafikverket om vägens skick som Trafikverket helt nonchalerat. Det är dessutom över 1100 kurvor i vårt län som i olika grader också har samma problem.

Du har säkert följt diskussionen om förslaget att sänka hastigheten på många vägar i Västerbotten. Den hastighetssänkning som Trafikverket föreslår är vi eniga i politiken att vi inte vill ska genomföras. Trafikverket har regeringens uppdrag att lyssna in de lokala beslutsfattarnas åsikter. Nu får vi se om dom sin vana trogen bara lyssnar men ändå gör som man själv tycker.

Säkerhet i trafiken är viktig och visst är det så att om man kör mindre fort så ökar säkerheten. Men när Trafikverkets argument till sänkning av hastigheten är vägarnas standard får man många funderingar. Det jag hör dem säga är att vi inte skött vägarna som vi skulle så nu måste vi sänka hastigheten.

Trafikverket! Gör istället ert jobb och underhåll vägarna ordentligt.

Av , , Bli först att kommentera 6

Slopa remisskravet och inför fritt vårdval också inom barn- och ungdomspsykiatrin

Den psykiska ohälsan har ökat markant i länet. Både bland äldre ensamma människor, men också bland barn och unga skriver tillsammans med mina fullmäktige kamrater om samhällets utmaningar gällande barn och ungas mående.
Att statistik och verklighet inte alltid kommer överens var temat i läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansens sommarprat i P1 där han ställde frågan: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Fler än tre miljoner lyssnade till Hansens sommarprat via så kallad poddlyssning och många lyssnare hade även Stina Wollter och Isabella Löwengrip. Om vi sammanfattar det hela lite brutalt är oro, död och karriär är de ämnen som lockat flest poddlyssnare.

Statistik från Sveriges Radio pekar på att många unga människor finns bland poddlyssnarna.

Det är bra om många unga engagerar sig och känner stort intresse och ansvar för samhällsfrågor, men samtidigt måste vi fråga oss om vi har gett dem de bästa verktygen för att hantera en krävande vardag? Ett stort antal personer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin menar att så inte är fallet.

Den psykiska ohälsan har ökat markant i länet. Både bland äldre ensamma människor, men också bland barn och unga. I Västerbotten har på de senaste tio månaderna remisserna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat med cirka 30 procent samtidigt som många remisser skickas tillbaka och studsar mellan huvudmännen. Köerna till BUP i Västerbotten är bland de absolut längsta i landet och så kan vi inte ha det! Frågan blir, hur ger vi våra barn och unga de bästa förutsättningarna till en bra start i livet?

Förhoppningen är att vi ska få ett konkret svar på fullmäktige inte minst med tanke på att vid årsskiftet blir FN:s barnkonvention svensk lag. Kristdemokraterna har genom tidigare barn- och äldreminister Maria Larsson länge drivit frågan att barnkonventionen ska bli svensk lag. Men en lagändring förpliktar att ge barn de allra bästa förutsättningarna.

Psykisk ohälsa är ett svårt ämne vilket går både brett och djupt i samhället. Långsiktigt arbete ska kombineras med blixtinsatser och ett helhetsperspektiv behövs. BUP gör ett fantastiskt arbete, men allt varken kan eller ska lösas där. Ett ansvar vilar också på andra delar av samhället att kunna ge unga de verktyg som behövs för att hantera sin vardag. Familjens betydelse får aldrig underskattas och föräldrarnas roll ska uppgraderas.

Samhällsgemenskapen är en kristdemokratisk vision och har så varit sedan partiet grundades 1964. Idag, drygt femtio år senare, är behovet av ett samhälle där människor känner gemenskap med varandra och tar ansvar för båda sig själva och sina medmänniskor kanske större än någonsin tidigare. Ett exempel på det är SCB:s studier över svenska folkets tidsanvändning, som visar att vi vuxna lägger allt mindre tid på social samvaro med barnen.

Till det kan läggas en studie som gjordes av Mentor Sverige och Ungdomar.se för två år sedan, där 40 procent av de tillfrågade menade att de saknade en vuxen att prata med och hela 70 procent sa att de önskat mer stöd av en vuxen under sin skolgång. Det är minst sagt oroväckande siffror, och trender som måste vändas.

Vi ska arbeta med psykisk ohälsa tillsammans med fler aktörer på alla nivåer. Det är därför oacceptabelt att vissa kommuner sparar på elevhälsan till miniminivåer vilket innebär att barn och unga möts av en stängd dörr när de söker hjälp. Regionen behöver ta ett större helhetsansvar över elevhälsan i hela länet för att barn och unga ska få samma möjlighet till vård oavsett var de bor i länet.

Psykisk ohälsa är inte bara ett problem för den individ som drabbas, utan det är i högsta grad ett samhällsproblem. Vi får aldrig glömma att bakom varje siffra i statistiken finns en människa som behöver hjälp. Kristdemokraterna menar att det är dags för den styrande majoriteten att släppa på de ideologiska skygglapparna och istället lyssna till konkreta förslag som kan förbättra situationen.

KD:s förslag innebär; att regionen tar ett större samordningsansvar och helhetsgrepp om elevhälsan i länet; att vårdval införs inom barn- och ungdomspsykiatrin och att remisskravet slopas samt att personalen på de tre orterna ges större möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Detta är några konkreta förslag som kan hjälpa till att lösa uppgiften. Lägg därtill att man även i civilsamhället ges förutsättningar att konkret arbeta med frågan och föräldrar får bättre förutsättningar och mer tid med sina barn. Då får vi förutsättningar att se förändringarna i statistiken, men framförallt, märka dem i vår egen och alla andra västerbottningars vardag.
Bli först att kommentera