Uppförsbacke

I en artikel i VF fredagen den 20 mars kunde vi i en intervju med Lars Bäckström läsa att Robertsfors är lite i uppförsbacke. Det är i och för sig en framgång att Lars Bäckström äntligen insett att Robertsfors kommuns ekonomi är hårt ansträngd men kommer bara alldeles för sent. Vi från Socialdemokraterna har i många år efterlyst en bättre ekonomisk hushållning. Att Robertsfors skulle vara i uppförsbacke måste vara årets underdrift, om vi utrycker det i siffror, innebär det med samma målsättning som tidigare en skattehöjning med drygt 2 kr. Vi som har väntat på förslag från det styrande centerpartiet i Robertsfors, hur problemen ska lösas, blev nog både besvikna och överraskade av artikeln.
Besvikna – över att det saknades några rejäla konkreta förslag för hur detta ska lösas. Det enda konkreta förslag som framkom var förslaget om en verksamhetscontroller. Personligen har jag svårt att ha samma tilltro till att en controller skulle lösa Robertsfors kommuns problem. Överraskad – över de sätt Bäckström tror att en organisationsförändring ska genomföras. Uttalandet Lars Bäckström gör "jag vet inte om det innebär att samtliga dagens anställda blir uppsagda och får söka om sina jobb på nytt. Om chefen inte fattar kloka beslut, så lägger vi politiker oss i hanteringen." är förhoppningsvis en felcitering. Skulle han verkligen mena detta föreslår jag att Lars Bäckström studerar den arbetslagstiftning som vi trots allt fortfarande har kvar i Sverige. Att någon politiker skulle lägga sig i om inte chefen sköter sig låter som ett konstigt överförmynderi, på regeringsnivå brukar sådant kallas ministerstyre och brukar sluta med berörd ministers avgång.
Slutligen tar Bäckström upp Jenningsskolan och utrycker att skolan har blivit ett problem.
Jag skulle för det första vilja slå fast att Jenningsskolan inte är något problem, däremot håller centerpartiet på att göra den till ett problem. Vår Barn och Utbildningschef Hans Lerner har redovisat till politiken i Robertsfors att det fram till dags datum har varit billigare att bedriva gymnasieutbildning i Robertsfors jämfört med att skicka eleverna till annan kommun. Vad som däremot är ett problem är att elevantalet minskar de närmaste åren. Låt mig också slå fast att de allra flesta elever som gått på Jenningsskolan har upplevt skolmiljön som både trygg och lärorik. I stället för att smygvägen lägga ner program för program borde centern ta sig en funderare på vad som kan göras för att så många av våra egna elever som möjligt väljer Jenningsskolan. Man ska komma ihåg att ett nedlagt samhällsprogram kan få den effekten att skolan blir så urholkad att även elever som skulle välja Jenningsskolan väljer andra alternativ. När vi startade Jenningsskolan 1995 var det för att satsa offensivt, vi hade lågt elevantal även då men lyckades göra skolan till en bra skola med nöjda elever och lärare. Centerns hantering av Jenningsskolan är ett slående exempel på handlingsförlamning och där man ser nerläggning av program som enda möjligheten. På samma sätt kan jämförelsen göras för hela kommunen, från centerhåll försöker man snåla där det väcker så lite opinion som möjligt, vi brukar kalla det osthyvelsprincipen man tar lite överallt så märks det inte. Fortsätter man att gömma problemen, kommer vi närmare och närmare väldigt stora och drastiska åtgärder eller kanske till och med en kommunsammanslagning. Det finns djur som väljer att gömma huvudet i sanden, när det kärvar till sig, frågan är om inte det är dags att centerpartiet i Robertsfors slutar vara rädda och lyfter huvudet för att försöka se möjligheterna och börjar diskutera offensiva lösningar. Vi socialdemokrater är övertygade om att Robertsfors kommun kan bättre och att det finns möjligheter till en fortsatt utveckling vi tror också att med rätt politik kan Robertsfors bli Sveriges bästa kommun 2020.

2 kommentarer

  1. Mattias Gallo

    Nog stämmer det att man måste våga lyfta blicken och säga att nu kör vi. Det är bara att lägga alla dom visionsdokument som kommunen har tagit fram på nattygsbordet och ägna sig åt sträckläsning. Detta kombinerat med att man hela tiden har mantrat ringande i örona ”Sveriges bästa kommun” och till slut dock med hårt arbete så kan visionen bli verklighet. Men det gäller också att alla går man ur huse och drar åt samma håll, dvs inte mot politiken i Stockholm. Utan mot mittpunkten i kommunen. Tillsammans bygger vi landet.

    Obs detta är ingen satir eller ironi. Jag menar varje ord.

  2. Gunnar Parment

    Härifrån vänsterkanten kan jag bara instämma och gratulera till de visionära framtidsutsikterna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.