En glädjens kväll.

Heder åt Karin Hellgren KD, som klarade av trycket från majoriteten och trodde på en framtid för skolan.

Heder ska också alla känna som kämpat under den tid som nedläggningsbeslutet legat som en kvarnsten på skolan. Jag tänker på elever, lärare, engagerade medborgare, kort sagt alla ni som gjort det möjligt att orka driva frågan vidare.

Nu kommer nästa steg, att få fler elever till skolan. Inget lätt jobb, men till skillnad från nedläggningsivrarna så tror vi att det är fullt möjligt.

Vi fick också fullmäktige att inse att extraordinära insatser måste till eftersom tiden är knapp.

Fullmäktige gav skolan fullt mandat att jobba med programutbud och marknadsföring fram till eleverna gjort sitt slutgiltiga val. Detta känns som en viktig insats eftersom tiden är knapp och den politiska organisationen är allt för trög för att verkligen hinna med ett sådant arbete.

 

För majoriteten måste beslutet vara ett svidande nederlag, inte minst eftersom man helt felaktigt använt detta som ett besparingsförslag. Även om analyser visar att skolan inte är kostnadsdrivande, och att skicka elever någon annan stans inte blir billigare, fortsatte man att hävda detta felaktiga påstående i fullmäktige. Det kanske är dags för siffernissarna i centerpartiet att be om hjälp med räknandet.