Ikväll satt jag, Victoria och Micka och pratade gamla goda tider. Under olika perioder i högstadiet blev vi vänner och har mycket fina minnen därifrån. Så här i efterhand kan jag önska mig tillbaka till hur enkelt det var då, man kunde vara barn men på samma vara på väg in i vuxenlivet i sin egen takt. Det är något speciellt med högskoletiden… Som min syster sa när hon gick ut nian, hon trodde livet skulle bli tråkigare eftersom vännerna flyttar åt olika håll. Eftersom jag varit med om det tidigare när jag gick ut nian, och nu också när jag tog studenten, så sa jag till henne att man får nya vänner. Visst, det kan låta hemskt just för stunden men precis som med allt annat så lugnar det sig eftersom och man börjar fokusera på framtiden istället. Dock så är det såna här kvällar som gör det här lilla extra i vardagen, som gör att man kan somna med ett leende på läpparna. Genom att prata minnen så håller man dem levande, saknar det lite grann men får oss ändå att fokusera på vilka spännande saker vi kommer få uppleva i framtiden. En vanlig torsdagkväll med en guldstjärna i kanten!