För några dagar sedan så var vår katt Musse ute på sin dagliga upptäcksfärd. Under tiden han var ute så fick vi besök av en bekant som hade med sig sin hund. När Musse är på väg hem tillbaka ifrån upptäcksfärden så fick hunden syn på honom och rusade efter Musse, som till råga på allt inte är ett stort fan av hundar. Slutar iaf med att Musse hamnar högt upp i ett träd så min pappa får bygga ihop två långa stegar för att ens nå upp till honom. De som känner min far vet att han är väldigt, väldigt höjdrädd och vet att de krävs mycket innan han sätter fart upp i en stege.
Musse hade totalt tappat hopp om livet och hängde längst ut på en gren, medan han vrålade så det hördes genom väggarna och in i huset. Pappa var tvungen att dra Musse i pälsen för att han ens skulle ge det ett försök att ta sig ner igen. Så fort Musse hamnade i pappas famn så började han att kurra! Mamma, som stod och höll stegen nere på marken, kände hur stegen vibrerade. Fast det var för att pappa var så rädd så han skakade! Slutet gott, allting gott. Pappa är Musses hjälte och första dagarna hade pappa en trogen följeslagare som inte lämnade han ur siktet många minuter! 🙂