Sjukvården: Trendbrott krävs i form av fler platser och mer personal – inte nya nedskärningar. Både Tidö-gänget och Oppositionen måste pressas.

”If you’re going to kick authority in the teeth,
you might as well use both feet”. Keith Richards
Försvara yttrande- och tryckfriheten
____________________

Ingress
Regeringens budget är svag – den fortsätter bland annat att underminera sjukvården.

Del ett
Sjukvården i Sverige är i behov av upprustning både när det gäller antalet vårdplatser, antalet vårdanställda och deras arbetsvillkor. Men regeringen har definitivt inte prioriterat sjukvården. Därför hotar istället ytterligare, och stora, nedskärningar. Sverige har sammanlagt 21 Regioner. Det är Regionerna som ansvarar för sjukvården. Deras sammanlagda budgetunderskott i år väntas uppgå till cirka 20 miljarder kronor. Nedskärningarna enbart på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg uppgår till 1,7 miljarder! Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner) planerar Regionerna att säga upp ytterligare mellan
5 000 – 6 000 anställda – detta bara under åren 2024 och 2025.

I skrivande stund har redan drygt 4 500 vårdanställda varslats om uppsägning runt om i landet – detta enligt Arbetsförmedlingen.

Del två
Även Region Västerbotten befinner sig under hård press. Under 2023 tvingades Regionen låna 350 miljoner kr bara för att kunna betala personalens löner! Prognosen för 2024 är att regionen måste låna ytterligare 600 miljoner kr.

Del tre
Trenden inom sjukvården, med ständiga åtstramningar vad gäller vårdplatser, personal och arbetsvillkor måste vändas. Annars kan ryggraden – i form av kunnig och engagerad personal – som bär upp vården brytas av. Den trend mot en mer auktoritär ledarskapskultur som finns i en rad Regioner, bland annat inom Region Västerbotten, försvagar vården ytterligare. EN del när det gäller att lösa sjukvårdens problem består i att ta tillvara personalens yrkeskunnande på ett bättre sätt.

Del IV
Som en jämförelse

Avslutning
Vårens strejk, organiserad av Vårdförbundet, skapade entusiasm hos många anställda och väckte en väldig sympati inom stora delar av samhället.

Många uppfattade strejken som ett sätt att ta strid för inte bara Vårdförbundets medlemmar utan även för hela den hotade sjukvården. Även om själva avtalet, som kom att skrivas under, lämnade en del i övrigt att önska var strejken viktig i sig.

Under decennier har ansvariga politiker, både på regional och nationell nivå, nedprioriterat sjukvården. Detta har skapat de stora problem som vården brottas med idag. Strejken satte sjukvårdens problem och behov på dagordningen. Nästa sjukvårdsstrejk kommer förhoppningsvis att omfatta fler vårdfack och ta upp behovet av ökade resurser till hela sjukvårdssektorn. Det krävs en väldig press på både Tidö-gänget och Oppositionen för att bryta den negativa trenden när det gäller resurserna till sjukvården.