Hongkong-influensan – pandemin som hamnade på svensktoppen. Del fyra av bloggserien om pandemierna 1889 – 2009 + ny coronastatistik

Av , , Bli först att kommentera 47

Läs även om de övriga pandemierna – se mina blogginlägg från 5, 11 respektive 18 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark som Sverige inte vet?
Passa på att bli medlem i Arbetarpartiet.
______________

 

Det har uppstått en diskussion i Sverige, och om Sverige, i samband med agerandet mot coronaviruset
Denna diskussion handlar huvudsakligen om följande två frågor:
*vilka beslut som fattas av regering, riksdag och myndigheter,
’varför dessa beslut skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Detta var ett skäl bakom denna översiktliga beskrivning av fem tidigare pandemier som jag inledde den 5 maj. Ett annat skäl är behovet av att höja allmänbildningen i samhällsdebatten. De fem pandemier som beskrivs översiktligt är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

De fyra första av dessa beskrivningar bygger huvudsakligen på arbeten gjorda av Fredrik Elgh – professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus.

Jag hoppas att dessa översiktliga beskrivningar ska underlätta för läsarna att jämföra dagens coronapandemi med tidigare pandemier. Detta när det gäller hur snabbt viruset sprids och dess farlighet (virulens). En annan förhoppning jag har är att det, i någon mån, ska bli möjligt för läsaren att jämföra agerandet från svenska politiker och myndigheter, i samband med tidigare pandemier, med med agerandet från dagens politiker och myndigheter mot coronapandemin.
Efter själva texten om Hongkong-influensan följer fler uppgifter om mina källor. 

 

Hongkong-influensan 1968-70

*Även denna pandemi hade sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.
Därifrån spred sig viruset till Hongkong – som då var en brittisk ”kronkoloni”. Det första utbrottet i Kina rapporterades i juli 1968. Pandemin spred sig sedan över Asien under augusti och september. I september nådde smittan även USA. Detta skedde bland annat via hemvändande soldater från kriget i Vietnam. Vid ungefär samma tid nådde smittan även Europa. I jämförelse med tidigare pandemier var dödligheten i Hongkong-influensan låg. Det beräknas att ca en miljon människor i världen dog av en total befolkning i världen som då uppgick till ca 3,5 miljarder.

 

*Hongkong-influensan kom inte endast i en våg – och den andra vågen var kraftigare!
De första fallen i Sverige rapporterades under november och december 1968. Det handlade till en början endast om ett fåtal fall. Den första verkliga vågen av smitta svepte över landet under de första månaderna av 1969. Dessutom återkom Hongkong-influensan till Sverige i en andra, och kraftigare, våg ett år senare. Alltså vid årsskiftet 1969-70.

Liksom i samband med Asiaten drygt tio år tidigare var tillgången till vaccin dålig under den första vågen av Hongkong-influensan. Vid pandemins utbrott fanns inte tillräckligt med vaccin för att ens kunna vaccinera alla i riskgrupperna (exempelvis personer med hjärt- och lungsjukdomar). De politiker och myndigheter som bestämde beslutade att begränsade vaccineringen till utvalda grupper. Främst inom sjukvården. I slutet av januari 1969 löstes problemen, delvis, genom en stor import av vaccin från USA. Men vid denna tidpunkt hade smittan redan nått sin mest intensiva fas. I samband med smittans andra våg, i slutet av 1969, var tillgången till vaccin bättre.

 

*Även i samband med Hongkong-influensan blev sjukvården utsatt för press.
Besöksförbud infördes på sjukhus och operationer sköts upp. Detta påminner om situationen idag. Det blev svårt att nå fram till larmnumret 90 000 och att få tag i läkare och sjuksköterskor. Men vid sidan av den press som sjukvården utsattes för märktes inga störningar i samhällets olika funktioner.

Efteråt framfördes en viss kritik mot regeringen för att den haft en för dålig beredskap när det gäller tillgången till vaccin. Enligt Socialstyrelsen insjuknade ungefär 300 000 människor i Sverige under den första vågen av Hongkong-influensan. Landet hade då en befolkning som uppgick till nästan 8 miljoner invånare.

__________

Pandemin som fann vägen in i populärkulturen
Jag minns själv den relativt avslappnade attityd som samhället intog mot Hongkong-influensan. Denna attityd visades bland annat av att pandemin letade sig in i populärkulturen. I USA skrev Hal David / Burt Bacharach låten  ”I´ll never fall in love again”. Året var 1968. I låten ingick begreppet ”pneumonia” (lunginflammation) vilket med största sannolikhet syftar på en av Hongkong-influensans symptom.
I Sverige sjöngs låten in av bland annat Towa Carson. I den svenska versionen hade begreppet ”pneumonia” bytts ut mot ”Hongkong-snuvan”. Den stora hiten med låten fick Dionne Warwick. Du kan se originaltexten, på engelska, här nere. Och du kan lyssna på låten på youtube. Personligen tycker jag att den är perfekt som bilmusik – låten är avslappnande.

Här är originaltexten till ” I’ll never fall in love again”

What do you get when you fall in love?
A guy with a pin to burst your bubble
That’s what you get for all your trouble
I’ll never fall in love again
I’ll never fall in love again
 
What do you get when you kiss a guy?
You get enough germs to catch pneumonia
After you do, he’ll never phone ya´
I’ll never fall in love again
Dontcha know that I’ll never fall in love again?
 
Don’t tell me what it’s all about
’Cause I’ve been there and I’m glad I’m out
Out of those chains, those chains that bind you
That is why I’m here to remind you
 
What do you get when you fall in love?
You only get lies and pain and sorrow
So far at least until tomorrow
I’ll never fall in love again
No, no, I’ll never fall in love again
 
Ahh, out of those chains, those chains that bind you
That is why I’m here to remind you
What do you get when you fall in love?
You only get lies and pain and sorrow
So far at least until tomorrow
I’ll never fall in love again
Dontcha know that I’ll never fall in love again
I’ll never fall in love again
 
Källa: LyricFind
Låtskrivare: Hal David / Burt Bacharach

 

__________

 

Jag har alltså huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete gjort av Fredrik Elgh. Äras den som äras bör.
Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sina arbeten, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor utgörs av WHO, engelska Wikipedia samt av en journalstudie från Uppsala Universitet rörande pandemin Asiaten.

Ansvaret för eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mig och inte på någon annan.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fem länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 801 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 613 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 542 avlidna per 1 miljon invånare
3. United Kingdom: 542 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
434 avlidna per 1 miljon invånare
6. Sverige:
396 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna:
340 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 326 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 299 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland:
100 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
97 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 71 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 55 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
43 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (24 maj kl 19.30)


Statistiken globalt 24 maj
* 213 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 5 460 102 människor har bekräftats smittade
* 345 288 har bekräftats avlidna
* 2 284 842 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (24 maj kl 19.30)


Sverige totalt
bekräftade smittfall: 33 459
bekräftade avlidna:    3 998

Källa: Folkhälsomyndigheten 24 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 20 maj:             437 bekräftade smittfall, 21 avlidna
Söndag 24 maj:             464 bekräftade smittfall, 23 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april samt 2, 20 och 24 maj

Bli först att kommentera

Sjukvården i Västerbotten berövas en halv miljard på tre år. Men covid-19 visar att det krävs en bred satsning på sjukvården – i hela Sverige

Av , , 1 kommentar 60

Läs bloggserien om pandemierna – se mina inlägg från 5, 11 respektive 18 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark som Sverige inte vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
______________

 

Jag måste börja med att säga att det är förolämpande fräckt av den politiska ledningen för Region Västerbotten att försöka lösa frågan om sommarvikarier genom att lägga ut semestrarna över juni, juli, augusti – och september – genom att hänvisa till coronapandemin. Alla insatta vet att detta argument inte håller.

 

Ingress
Två, varandra motverkande, trender drabbar samman extra tydligt i sjukvården p g av Coronaepidemin.
Den ena trenden består av det väldiga behovet av att rusta upp sjukvården och kommunernas omsorger. Den andra trenden består av de, redan beslutade, nya nedskärningarna inom sjukvården och kommunernas omsorger – en fortsättning på årtionden av nedskärningar. Låt mig beskriva denna, för folkhälsan och ekonomin, våldsamma krocken mellan de två motverkan trenderna genom siffror från sjukvården.

 

Del ett
Den ena trenden består av punktvisa upprustningar av sjukvården.
Coronapandemin har inneburot att vissa redan beslutade nedskärningar har skjutits upp. Det är bra. Extra pengar satsats för att kunna bemöta angreppet från covid-19 viruset. Så exempelvis på mikrobiologin som spelar en avgörande roll för att testa prover som tagits på människor som misstänks ha blivit smittade av coronaviruset. Det finns även andra exempel finns på punktvisa satsningar inom sjukvården för att kunna bekämpa pandemin. Jag talar bland annat om Region Västerbotten (tidigare Västerbottens landsting). Samma punktvisa upprustningar har skett i en rad regioner (tidigare landsting) i Sverige.

Del två
Den andra trenden består av de – redan beslutade – nya nedskärningarna i sjukvården.
Låt oss åter titta på Region Västerbotten. Ifjol antog politikerna en budget som innebär nedskärningar på uppåt en halv miljard kr under de tre åren 2020-2021-2022! En halv miljard är följande uttryckt i siffror: 500 000 000 kr. För att kunna skära ned så mycket måste kniven i första hand riktas mot personalen. Det är endast genom att skära ned personaltätheten som så mycket pengar kan sparas. Och kom ihåg: detta beslut är redan taget.

Beslutet att skära ned en halv miljard, under en treårsperiod 2020-2021-2022, huvudsakligen på personalen, måste detta beslut rivas upp! Och det är inte endast i Region Västerbotten som de ansvariga politikerna har beslutat om nedskärningar. I Region Stockholm har politikerna beslutat att skära ned med 1,1 miljard kr endast under innevarande år (2020). Men beslut om nedskärningar har inte endast tagits i Västerbottens och i Stockholms regioner (landsting). Enligt tidningen Vårdfokus planeras nya nedskärningar i hela 17 av Sveriges totalt 21 regioner (landsting)!

Del tre
Den fråga som nu ställs på dagordningen är denna:
*ska de punktvisa upp rustningar som skett inom sjukvården på grund av coronapandemin omvandlas till generella (allmänna) upprustningar av sjukvården.
*Eller ska de, redan beslutade, nya nedskärningarna gå i verkställighet. Sannolikt samma dag som Folkhälsomyndigheten förklarar att coronapandemin är under kontroll (eller tidigare)?
Det handlar om ”antingen eller”!

Del fyra
Låt oss tillföra frågan ytterligare fakta som borde göra valet självklart.
Siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) som SVT Nyheter tagit del av visar bland annat följande:
-hittills har 44 000 operationer ställts in på grund av coronapandemin. Det handlar om hjärtoperationer, höftledsoperationer, ljumskoperationer, o s v,
-över 150 000 människor står idag i kö för en operation i Sverige. Och det tillkommer tusentals varje vecka!

De inställda operationerna innebär väldiga kostnader. Dels i form av mänskligt lidande. Dels rent ekonomiskt eftersom många, som inte blir opererade, tvingas sjukskriva sig. De kostar både i form av sjukersättning samt i form av produktionsbortfall.

För mig, och för Arbetarpartiet, är slutsatsen självklar.
Coronapandemin har skapat en enorm ”puckel” av uppskjutna undersökningar, tester, operationer och eftervård. Detta innebär att att de punktvisa upprustningar som skett inom sjukvården måste övergå i generella (allmänna) upprustningar. Detta dels för att arbeta bort den ”puckel” av uppskjutna undersökningar, tester, operationer och eftervård som skett på grund av pandemin.
Dels för att årtionden av nedskärningar, inom sjukvård och kommunernas omsorger, redan hade skapat anorektiska sjukvårds- och omsorgsorganisationer som innebar en sådan press på personalen att det ständigt var svårt att klara sommarsemestrarna på många håll. Eller att överhuvudtaget behålla en tillräckligt stor andel av personalen. Bland annat sjuksköterskor och undersköterskor.

Jag vill avsluta detta avsnitt med att understryka en sak: Vi ska inte se coronapandemin som ett, nästan ofattbart, undantag. Vi kan förvänta oss nya utbrott av pandemier. Detta är ytterligare ett argument för att omvandla de punktvisa upprustningar som skett inom sjukvården till generella (allmänna) upprustningar.

 

Avrundning
Jag inledde detta blogginlägg  med att säga att det finns två trender som drabbar samman med våldsam kraft när det gäller sjukvård och kommunernas omsorger.
* Den ena trenden består i att utgå ifrån behovet av att låta de punktvisa upprustningarna inom bland annat sjukvården övergå i en allmän upprustning. Detta för personalens bästa, patienternas bästa och de anhörigas bästa och för samhällets bästa.
* Den andra trenden består i att fortsätta de nedskärningar som pågått under årtionden inom sjukvård och kommunernas omsorger. Och därmed låta de redan beslutade nedskärningarna gå i verkställighet.
Det betyder nedskärningar på en halv miljard under en treårsperiod i Region Västerbotten, på 1,1 miljard under innevarande år i Region Stockholm samt nya nedskärningar i 17 av landets totalt 21 regioner (tidigare landsting).

Valet måste bli att gå från punktvisa upprustningar till generella upprustningar
Valet kan inte bli att gå från punktvisa upprustningar till nya – omfattande och brutala – nedskärningar i Västerbotten, Stockholm och i nästan alla övriga regioner i Sverige.

Detta är vad det verkliga vårdvalet handlar om. Det är, bland annat, för att dra åt rätt håll vad gäller behovet av att rusta upp sjukvård och kommunernas omsorger som Arbetarpartiet siktar på att även ställa upp i valen till region och riksdag.

Beslutet att skära bort en halv miljard från Region Västerbottens
verksamheter under åren 2020-2021-2022
måste rivas upp.

 

 

 

 

 

 

1 kommentar

Umeå kommuns budget sköts upp till i höst. Igår kom 6 extra miljarder, vilket visar hur rätt det var att skjuta på budgetbeslutet + ny covid-statistik

Av , , Bli först att kommentera 62

Läs bloggserien om pandemierna – se inlägg från 5, 11 respektive 18 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark om covid-19 som inte Sverige vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
Försvara yttrande- och tryckfriheten
_________________________

 

Inledning
Regeringen och samt C och L sköt igår, 18/5, till ytterligare sex miljarder kronor till kommuner och regioner (landsting).
Finansministern uppger att dessa pengar gäller för i år men att det kan komma ytterligare pengar för exempelvis nästa år.

Detta visar hur rätt det var att skjuta upp antagandet av Umeå kommuns budget för 2021. Ursprungligen skulle denna ha antagits nu i juni – alltså redan om en månad. Men för en vecka sedan (12 maj) pressades S och MP i Umeå att skjuta på beslutet om nästa års budget tills i höst. De partier som tydligt drev på för att antagandet av nästa års budget skulle skjutas upp var följande partier: L, M, V och Arbetarpartiet.

Del ett – den enda delen
De tre argument som vi i Arbetarpartiet angav var dessa:
* Osäkra prognoser: I slutet av april tvingades Konjunkturinstitutet komma ut med en reviderad version av den rapport man lagt fram i början av samma månad. När det gäller Umeås skatteinkomster ansåg regeringen att kommunen skulle ha ca 170 miljoner mer att röra sig med än vad SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) ansåg,
* Statsbidrag: På grund av coronakrisen hade regeringen tillskjutit 20 miljarder kr till kommuner och regioner för i år och ytterligare 12,5 miljarder för nästa år. Men det låg i luften att ytterligare pengar skulle komma. Inte minst på grund av Konjunkturinstitutets nya prognoser för den svenska ekonomin – se ovan.
* Den demokratiska debatten: Budgeten utgör kommunens operativa handlingsprogram för minst ett år framåt. Om debatten kring det handlingsprogram för Umeå kommun som budgeten utgör inskränks så inskränks även demokratin. Det kan hända att debatten inskränks även om den tas till hösten, exempelvis genom att endast 35 av kommunfullmäktiges 65 ledamöter kan närvara. Men förhoppningsvis kan alla ledamöter i fullmäktige delta till hösten – åtminstone via videolänk. Det handlar också om i vilken utsträckning som kommunens anställda, brukare samt allmänheten kan informeras om de olika budgetalternativen. Ifall budgeten bara hade ”gjorts bort” nu i juni hade detta inneburit en medveten inskränkning av demokratin.

Avslutning
Jag hoppas att alla, ledamöter och partier, i Umeå idag är lika glada som jag och Arbetarpartiet för att beslutet att anta nästa års budget sköts upp tills efter sommaren.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fem länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 790 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 596 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 535 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 526 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
431 avlidna per 1 miljon invånare
6. Sverige:
380 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna:
336 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 319 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 287 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland:
99 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
96 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 70 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 55 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
43 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (20 maj kl 24.00)


Statistiken globalt 20 maj
* 213 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 5 083 411 människor har bekräftats smittade
* 329 239 har bekräftats avlidna
* 2 020 879 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (20 maj kl 24.00)


Sverige totalt
bekräftade smittfall: 31 523
bekräftade avlidna:    3 831

Källa: Folkhälsomyndigheten 20 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 20 maj:             437 bekräftade smittfall, 21 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april samt 2 och 20 maj

Bli först att kommentera

Pandemin ”Asiaten” 1957 drabbade drygt 1 miljon svenskar. Läs del tre i serien om pandemier under 120 år.

Av , , Bli först att kommentera 55

Vad vet Norge, Finland och Danmark som inte Sverige vet?
Läs bloggserien om pandemierna – hittills 5/5 och 11/5
Eller passa på att bli medlem i Arbetarpartiet
_________________________

 

Introduktion
Här följer den tredje delen i bloggserien om pandemier under 120 år – från 1889 fram till 2009.
De två första avsnitten i denna serie om pandemier är publicerade den 5 respektive 11 maj. Detta, tredje, avsnitt handlar alltså  om ”Asiaten”. Under hela min uppväxt fick jag höra ”har du fått ´asiat´n´ pöjk” – varje gång jag fått en redig förkylning (ända fram till Hongkong influensan 1968 som vi ska behandla i nästa avsnitt om pandemiernas historia).
Så Asiaten känns nästan familjär.
Men även om den inte var någon dråpare, som Spanska sjukan var, cirka 40 år tidigare, kunde naturligtvis även Asiaten vara farlig. Ja, även Asiaten var, som alla kommer att kunna läsa, dödlig.

Det har uppstått en diskussion i Sverige i samband med coronaviruset (SARS-CoV-2).
Diskussionen handlar huvudsakligen om två frågor. Den handlar om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige samt om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Det var bland annat därför som jag den 5 maj inledde en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Dessa är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009. Det är viktigt att medborgarna kan jämföra dagens coronapandemi med tidigare pandemier. Detta både vad gäller pandemins utbredning och farlighet samt när det gäller samhällets motåtgärder – eller brist på motåtgärder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att, i någon mån, jämföra Sveriges tidigare agerande för att bekämpa pandemier med dagens agerande mot corona. Speciellt så med tanke på dagens debatt. Detta är ett skäl till denna bloggserie. Ett annat skäl bakom denna bloggserien är det ökande behovet av allmänbildning i samhället.

Efter själva texten om Asiaten följer mina källor som framför allt består av arbeten gjorda av professorn och överläkaren i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus.Fredrik Elgh.

 

Asiaten 1957-58-

*Det första utbrottet av denna influensapandemi rapporterades i norra Kina i mars 1957. Under maj-juni spreds viruset i Asien. Under juli-augusti spreds viruset vidare till Afrika, Sydamerika och Australien samt delar av Europa. I oktober 1957 hade smittan nått norra Europa och Nordamerika. WHO beräknar att antalet döda i Asiaten låg mellan 1 – 4 miljoner människor i hela världen av en total befolkning som då uppgick till ca 2,9 miljarder.

*Redan i slutet av augusti konstaterades smittan hos utlandsresenärer som återvänt till Sverige från ett scoutläger i Storbritannien och en musikfestival i Sovjetunionen. Det dröjde dock till i oktober innan Asiaten slog till med full kraft i Sverige. Smittan nådde sin kulmen under november. Liksom i samband med Spanska sjukan var det många på de militära regementena som insjuknade.

Medicinalstyrelsens beräkningar, baserade på 300 000 bekräftade smittfall, visade på att drygt en miljon svenskar insjuknade (av en befolkning på ca 7,4 miljoner). Dödligheten uppgavs ha varit förhållandevis låg. Den vanligaste dödsorsaken var lunginflammation. Denna orsakades i de allra flesta fall av bakteriella infektioner till följd av virusinfektionen (precis som under Spanska sjukan). En underliggande faktor som försvårade sjukdomsförloppet var obehandlad tuberkulos i lungorna, precis som i samband med Spanska sjukan.

* Samhället var långt bättre förberett då Asiaten slog till jämfört med tidigare pandemier. Den medicinska vetenskapen hade gjort stora framsteg. Man visste nu att influensa orsakades av ett virus. Sedan 1940-talet fanns även influensavaccin tillgängligt. I september påbörjades vaccination av viss sjukvårdspersonal. Senare erbjöds även vissa ur riskgrupper. Det handlade bland annat om personer med svåra hjärt- och lungsjukdomar.

Tillgången på vaccin var dock begränsad. Vid denna tidpunkt fanns även penicillin tillgängligt men detta verkar inte ha spelat någon större roll i samband med Asiaten.

*I Sverige vidtogs även andra åtgärder för att begränsa smittan. Skolor stängdes under enstaka dagar, militära övningar ställdes in och värnpliktiga fick permissionsförbud. Det infördes även besöksförbud på sjukhus. Påfrestningarna på samhället var märkbara. En rad funktioner som post, telefon, järnvägar, sjukkassor och kollektivtrafik stördes av att många ur personalen blev sjuka. Sjukvården pressades hårt och de avdelningar som inrättats särskilt för Asiaten var överbelagda. Men totalt sett klarade såväl sjukvården som samhället i övrigt av påfrestningarna.

_______________

 

Jag har alltså huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete gjort av Fredrik Elgh. Äras den som äras bör.
Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa kompletterande källor gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sitt arbete, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor kommer från WHO, engelska Wikipedia samt från en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

Bli först att kommentera

Sverige har flest avlidna i corona-viruset av de nordiska länderna – även om ålder och sjuklighet inräknas. Siffrorna skrämmer.

Av , , 11 kommentarer 66

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Du kan även passa på att bli medlem i Arbetarpartiet
Eller läsa bloggserien om pandemier med början 5/5
_________________________

Ingress
Den 9 april började jag publicerar statistik över antalet smittade och avlidna i coronaviruset.
Redan den 9 april låg antalet som dött på grund av coronaviruset mycket högt i Sverige. Det var endast åtta länder i världen där det dött fler smittade än i Sverige sett till befolkningens storlek.

Del ett
Det har gått en månad sedan jag började publicera denna statistik.
Nu har finska YLE gjort en kartläggning i vilken de jämför de nordiska länderna med varandra vad gäller hanteringen av coronapandemin. YLE:s kartläggning understryker hur mycket Sverige sticker ut. I förhållande till storleken på befolkningen i respektive land i norden har Sverige:
* flest människor som har blivit smittade (infekterade),
* flest som har hamnat på intensivvården (IVA),
* flest människor som har avlidit,
* genomfört minst antal coronatester i förhållande till storleken på befolkningens storleken,
* den befolkning vars rörlighet ute i samhället har minskat minst.

Del två
När jag började publicera statistiken den 9 april hade Sverige 79 avlidna per 1 miljon invånare.
Det land där flest människor hade avlidit, i förhållande till befolkningens storlek, var vid denna tidpunkt Spanien. Där hade 326 människor avlidit per 1 miljon invånare. Det var drygt fyra så många i förhållande till befolkningens storlek som vad Sverige hade.

Idag ser den tragiska situationen ut på följande sätt:

1. Belgien: 768 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 584 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 519 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 495 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
420 avlidna per 1 miljon invånare
6. Sverige:
349 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna:
326 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 305 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 262 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland:
95 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
93 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 70 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 52 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
43 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (14 maj kl 22.30). I tabellen ovan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.

Kommentar: Sverige har alltså fler avlidna per 1 miljon invånare idag, den 14 maj, än vad Spanien hade den 9 april! På den dryga månad som gått har antalet avlidna i Sverige mer än fyrdubblats. Detta är chockerande.

 

Del tre
I denna blogg ska jag jämföra antalet avlidna i Sverige med Norge, Finland och Danmark.
Den första frågan är om siffrorna på antalet döda från de olika grannländerna är jämförbara? Ett argument i debatten kring de svenska dödstalen har varit att olika länder bokför sina coronadödsfall på olika sätt. Eftersom Sverige historiskt sett har en väl fungerande offentlig statistik skulle Sveriges siffror, med det resonemanget, se värre ut än de verkligen är. Så kan mycket väl vara fallet när det gäller jämförelser mellan Sverige och en del länder där statistiken över avlidna i coronapandemin är bristfällig.

När det gäller de nordiska grannländerna är dock sättet på vilket de avlidna räknas ganska likvärdigt. Att det har dött betydligt fler Sverige än i de nordiska grannländerna på grund av coronaviruset understryks då vi tittar på statistiken över den totala dödligheten i Sverige, Danmark, Finland och Norge. När det gäller statistiken över den s.k. överdödligheten är det bara Sverige, av de nordiska länderna, som redovisar en påtaglig ökning av dödligheten under våren 2020.

 

Del fyra
Har då de olika ländernas befolkningssammansättning någon påverkan på dödligheten?
Dödligheten i coronavirus är högre bland äldre personer än bland yngre. Ett land med en åldrad befolkning riskerar därför att ha fler avlidna, sett till befolkningens storlek, än ett land med en låg medelålder. Även personer som lider av diabetes, högt blodtryck och en del andra kroniska sjukdomar räknas till riskgrupperna om de skulle smittas av coronaviruset. Även detta skulle öka dödligheten i förhållande till storleken på befolkningen.

Men räknar vi med dessa faktorer framstår det stora antalet avlidna i Sverige som än mer uppseendeväckande.

Sverige har nämligen en mindre andel äldre i befolkningen än Finland! Sveriges befolkning är alltså yngre än den finska. År 2017 var 20 procent (19,8) av befolkningen i Sverige över 65 år. I Finland var 21 procent (20,9) av befolkningen över 65 år. Till detta ska läggas att de svenska pensionärerna var friskare än de finska!

Det var över hälften (52 procent) av svenskarna som fyllt 65 år som inte led av någon kronisk sjukdom. Men det var endast 40 procent av finnarna som fyllt 65 år som inte led av någon kronisk sjukdom! Sverige har alltså både en yngre befolkning, och färre personer som lider av kroniska sjukdomar (bland den äldre befolkning) i jämförelse med Finland.

Ändå är antalet människor som har dött i coronaviruset över sex gånger så många i Sverige som i Finland!

 

Del fem
Ibland görs försök att förklara de höga dödstalen med att Sverige skulle befinna sig en annan fas av epidemin.
Detta argument kommer främst från de som vill försvara de svenska makthavarnas hittillsvarande agerande. Men låt oss titta på kurvorna över antalet döda, på grund av coronapandemin, i de andra nordiska länderna. Dessa kurvor över antalet avlidna ökar initialt, för att sedan stanna av på en viss nivå och slutligen börja minska.

I Sverige har kurvan en helt annan form. Här har antalet döda först ökat – och sedan stabiliserat sig på en hög nivå. Ännu syns ingen minskning – i Sverige. Detta gäller också om man räknar på antalet dagar från det första dödsfallet.

Denna utveckling i Sverige är något som även EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) har uppmärksammat. Enligt ECDC är Sverige ett av få länder i EU där antalet smittade inte minskar. De övriga länderna är Polen, Bulgarien, Rumänien och Storbritannien.

Avslutning
Den 9 april skrev jag att det fanns tre skäl till att svenskarna hade drabbats av så skrämmande höga dödstal. Detta berodde, enligt min uppfattning, på främst följande tre faktorer:
* årtionden av nedskärningar i sjukvård och omsorger,
* avvecklingen av beredskapslagren,
* Oförmågan hos den högsta ledningen i Sverige – den politiska samt bl a Folkhälsomyndigheten – att följa WHO:s rekommendationer. Dessa bestod huvudsakligen av två saker:
att kraftigt öka kapaciteten när det gäller att testa personer för coronasmittan,
att kraftigt begränsa kontakten mellan människor i samhället.

Det som finska YLE visar är att de höga dödstalen i Sverige, på grund av coronapandemin, till stor del beror på dåliga beslut fattade av den svenska ledningen – regeringen, riksdag och myndigheter FHM.

Detta är tragiskt

11 kommentarer

S + MP har lyssnat till invändningarna från L, M och V samt Arbetarpartiet – Umeå kommuns budget antas först till hösten

Av , , Bli först att kommentera 64

I eftermiddags meddelade de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet att beslutet om Umeå kommuns budget ska skjutas upp till i höst. Jag och Arbetarpartiet ser positivt på detta. I torsdags skrev jag ett blogginlägg med följande rubrik: ”Umeå kommun måste skjuta på beslutet om nästa års budget – för bättre beslutsunderlag, ökat tryck på regeringen samt av demokratiska skäl”. Även representanter för Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet har velat att budgetbeslutet ska skjutas upp till i höst. Det är bra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu har lyssnat till dessa invändningar och skjutit upp beslutet om budgeten.

Om Umeå kommunfullmäktige hade antagit en budget för nästa år redan i juni hade de styrande begått ett allvarligt politiskt fel. I mitt blogginlägg betonade jag särskilt tre skäl till varför budgetbeslutet borde skjutas upp:
* Osäkra ekonomiska prognoser. Enligt den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) från i slutet av april beräknas den svenska ekonomin krympa med hela 7 procent i år. Arbetslösheten beräknas, enligt KI, öka från 6,8 till 11 procent – eller i värsta fall till 14 procent. Oavsett vilket scenario som slår in kommer det att innebära en rekordhög arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Ett annat exempel handlar om Umeå kommuns egna skatteintäkter. SKR:s prognoser tyder på att Umeå kommun kommer att få ca 170 miljoner lägre skatteinkomster än vad regeringens prognoser ger vid handen! Den osäkerhet som finns understryker behovet av att vänta med budgetbeslutet till efter sommaren.
* Eventuella tillskott till kommunerna. Den 2 april meddelade Regeringen att den skulle skjuta till 15 miljarder till kommunerna under 2020 samt ytterligare 12,5 miljarder under 2021 på grund av coronakrisen. Den 21 september presenterar regeringen sin stora budgetproposition inför 2021. Kommer det ytterligare tillskott till kommunerna så kommer dessa att presenteras i samband med att detaljer kring budgetpropositionen börjar komma ut.
* Demokratiska skäl. Detta handlar dels om att partierna i fullmäktige måste kunna ha alla fakta på bordet när de tar beslut om budgeten. Det handlar om exempelvis prognoser för skatteintäkterna och eventuella tillskott från regeringen. Det handlar dessutom om att partierna ska kunna diskutera fram en budget på ett anständigt sätt. Både inom partierna och mellan partierna. Det är inte acceptabelt att en halverad styrka i fullmäktige ska diskutera en budget som berör tusentals anställda i kommunen. Plus alla kommuninvånare.

Mot denna bakgrund välkomnar jag och Arbetarpartiet, som sagt, att de styrande nu väljer att skjuta fram budgetbeslutet till hösten. Detta är den bästa lösningen för kommunen utifrån de osäkra ekonomiska prognoserna, eventuella framtida tillskott till kommunerna samt av demokratiska skäl.

Bli först att kommentera

Agerar Sverige rätt mot coronan? Serien om tidigare pandemier har nu kommit till ”Spanska sjukan” 1918 – den verkliga dråparen!

Av , , Bli först att kommentera 44

Introduktion
Det har uppstått en diskussion i Sverige i samband med coronaviruset (SARS-CoV-2).
Diskussionen handlar huvudsakligen om två frågor. Den handlar om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige samt om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Den 5 maj påbörjade jag en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Dessa är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

Det är viktigt att medborgarna kan jämföra denna coronapandemi med tidigare pandemier. Detta både vad gäller pandemins utbredning och farlighet samt när det gäller samhällets motåtgärder – eller brist på motåtgärder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att, i någon mån, jämföra Sveriges tidigare agerande för att bekämpa pandemier med dagens agerande mot corona. Speciellt så med tanke på dagens debatt. Detta är ett skäl till denna bloggserie. Ett annat skäl till bloggserien är det ökande behovet av allmänbildning.

Jag har huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete, även det utfört av Fredrik Elgh.
Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa kompletterande källor gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sitt arbete, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor kommer från WHO, engelska Wikipedia samt från en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

 

Metod
De fem tidigare pandemierna är alltså Ryska snuvan 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009.
Jag har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver jag hur smittan startade, dess spridning och omfattning samt storleken på befolkningen i världen vid tidpunkten för pandemin. I den andra delen beskriver jag ungefär samma sak fast för Sverige. Jag beskriver även smittans dödlighet. I den tredje delen har jag försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder samt hur samhälls funktionerna kom att påverkas. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även om andra delar av samhället. Även om texten är översiktlig hoppas jag att de fem beskrivningarna, tillsammans, ska ge läsaren nya och värdefulla kunskaper.

 

Nr två: Spanska sjukan 1918-20 – den verkliga dråparen

*Denna influensapandemi inföll under slutfasen av första världskriget. Viruset spreds snabbt över hela jorden. Ungefär en tredjedel av världens då ca 1,8 miljarder invånare beräknas ha smittats. Spanska sjukan skördade fler dödsoffer än Första världskriget och är en av de allvarligaste pandemier som har drabbat världen sedan Digerdöden på 1300-talet. Mellan 20-50 miljoner människor beräknas ha avlidit. Var utbrottet startade är oklart. Namnet ”spanska sjukan” kommer av att viruset blev mycket omskrivet i Spanien, som stod utanför kriget och därför inte tillämpade presscensur.

*Spanska sjukan slog till mot Sverige 1918.
En av de organisationer som tidigt drabbades i landet var den militära. Detta trots att Sverige hade stått utanför Första världskriget. Det som gjorde Spanska sjukan unik var den stora andelen unga som insjuknade och avled. Hälften av de drabbade var mellan 20-40 år gamla. Influensan var farlig i sig då den angrep den sjukes lungor. Men de flesta som dog hade dessutom drabbats av en bakteriell infektion som en följd av den första virusinfektionen. De bakteriella infektionerna var mycket svåra att behandla då det inte fanns någon antibiotika vid denna tid.

Tillfälligt sjukhus som upprättats under Spanska sjukan, 1900-talets grymmaste pandemi.

* Spanska sjukan utgör troligen en av de största påfrestningar som drabbat det svenska samhället. Viruset spreds väldigt snabbt. Precis som i samband med ryska snuvan drabbades de värnpliktiga och andra militärer. Under 1918 insjuknade hela 45 000 soldater, varav 820 avled.

* Den snabba spridningen av viruset innebar katastrofala effekter för sjukvårdssystemet. I vissa delar av Sverige bröt systemet samman. Det rådde stor brist på både läkare och sjuksköterskor i hela landet. Medicinalstyrelsen tvingades skicka ut helt oerfarna medicine kandidater (läkarstuderande) till avlägsna distrikt. Men de kandidater som skickades ut kunde inte erbjuda någon medicinsk hjälp, utan noterade oftast bara det stora antalet dödsfall. Totalt beräknas 35 000 människor ha dött i Spanska sjukan i Sverige av en befolkning på ca 5,8 miljoner.

Spanska sjukan var en verklig dråpare.

 

Den första delen i bloggserien om pandemierna handlade om Ryska snuvan 1889.
Denna tvingade Umeå stadsfullmäktige att ställa in p g a sjukfrånvaro.
Du kan läsa mer om Ryska snuvan på min blogg från den 5 maj.

 

Bli först att kommentera

Sjukvården har rustats upp, punktvis, p g a coronan. Ska vi bygga vidare på detta – eller kommer en ny omgång av nedskärningar efter coronan?

Av , , 8 kommentarer 51

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Du kan även passa på att bli medlem i Arbetarpartiet
Eller läsa bloggserien om pandemier med början 5/5
_________________________

Ingress:
detta blogginlägg bygger, delvis, på en text från en kompis till mig – en text på vilken jag byggde mitt inlägg den 29/4 på.

Det är dags att ställa frågan om vad Sveriges styrande kan lära av coronapandemin.
a) Skillnaderna i dödstal mellan Sverige och Nordens övriga länder (i förhållande till storleken på respektive lands befolkning) är en viktig utgångspunkt när det gäller vad det svenska samhället kan lära av coronapandemin.
b) Sjukvårdssystemets kapacitet och taket för sjukvårdssystemets kapacitet – både i förhållande till befolkningens storlek samt i förhållande till antalet sjuka och speciellt antalet svårt sjuka – är en annan viktig utgångspunkt för vad samhället kan lära av coronapandemin.

Låt mig utveckla det sistnämnda.

* Då pandemin bröt ut hade Sverige minst antal sjukvårdsplatser i hela EU – sett i förhållande till storleken på landets befolkning,
* Politikerna i Sverige hade dessutom, sedan 1993, avvecklat sju av åtta respiratorer – samt en mängd annan skyddsmaterial!

Konsekvensen av årtionden av nedskärningar inom sjukvården i Sverige innebar att kapacitetstaket var mycket lägre än det hade behövt vara vid coronapandemins utbrott! Jag vill ta detta som utgångspunkt när det gäller de lärdomar som samhället kan dra av coronapandemin.

 

Del ett
Sjukvårdssystemets kapacitetstak kan, naturligtvis, inte jämföras med om en biltillverkare har slagit i kapacitetstaket. Om så sker kan inte biltillverkaren tillgodose en ökad efterfrågan på bilar. Men de potentiella bilköparna som utgör marknaden (efterfrågan) dör inte av att biltillverkningen slagit i kapacitetstaket. De potentiella köparna har möjlighet att köra vidare med sin gamla bilen en tid – eventuellt efter en reparation. Detsamma gäller om efterfrågan överstiger produktionen av en ny modell av mobiltelefoner. Ingen som blir utan den senaste modellen dör. Det går att ringa ytterligare någon tid med den äldre modellen.

Men det förhåller sig naturligtvis helt annorlunda när det gäller om ifall sjukvården närmar sig sitt kapacitetstak. Och detta är vad som har skett i samband med coronapandemin. Antalet svårt sjuka har närmat sig sjukvårdens kapacitetstak.

Socialstyrelsen har därför tvingats ta fram nya riktlinjer för hur prioriteringar skall göras inom sjukvården.
Detta för att personalen inom sjukvården ska stå redo om antalet respiratorer och intensivvårdsplatser inte räcker till alla som insjuknar i coronaviruset. Den nya skriften från Socialstyrelsen heter ”Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden” och publicerades under slutet av mars i år. Det var kombinationen av coronapandemin och det låga kapacitetstaket inom sjukvården som tvingade fram denna skrift – enligt min uppfattning. Skriften i fråga finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida.

 

Del två
Av skriften framgår att intensivvård vid en bristsituation ska reserveras för patienter som har störst chans att överleva. Sjukvården ska inte bry sig om patientens kronologiska ålder, men väl patientens biologiska ålder. Detta kan också beskrivas som patientens förmåga att klara av intensivvård och leva vidare efter vården. Detta kan innebära att en äldre, men mindre sjuk, patient kan få vård före en yngre och svårt sjuk patient. Den biologiska åldern skall bedömas genom att man väger samman a) hur sjuk patienten är för tillfället, b) om patienten har några andra kroniska sjukdomar, c) med den kronologiska åldern.

I skriften framgår att patienter med ”systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning” skall nedprioriteras.

 

Del tre
Dessa nya principer innebär ett avsteg från en grundläggande princip i svensk sjukvård.
I normala fall ges intensivvård till alla svårt sjuka personer, även till de som har en låg sannolikhet att överleva. Det är först när hoppet om överlevnad är helt ute, eller när behandlingen bedöms ge för mycket obehag och komplikationer i förhållande till nyttan, som behandlingen avslutas. (Behandling kan även utebli om en patient själv tackar nej till intensivvård).

De nya principerna innebär att patienter skall bedömas mot andra patienter och att de med minst chans att överleva blir utan intensivvård. Det blir sjukvårdspersonalens uppgift att välja – och att välja bort.

Riktlinjerna understryker att samhällets insatser mot Coronaepidemin liknar ett krigstillstånd, där samhällets tidigare principer sätts ur spel. För att de värsta valen skall kunna undvikas krävs att smittspridningen minimeras samt att, som Socialstyrelsen skriver, samhället uttömmer ”alla möjligheter att öka de intensivvårdsresurser det rör sig om”.

Del fyra
I normala fall är det den enskilda patientens BEHOV som står i centrum när beslut tas om intensivvård eller inte.
Men innebörden av att Sverige hade sänkt sjukvårdens kapacitetstak så mycket – genom att landet hade minst antal sjukvårdsplatser per capita inom hela EU och samtidigt gjort sig av med sju av åtta respiratorer – då pandemin bröt ut innebar ett avsteg från detta (att den enskilda patientens BEHOV ska stå i centrum).

Vi vill alla ha duktiga läkare både då det handlar om medicinska kunskaper och vad gäller etiska frågor. Detsamma gäller den övriga sjukvårdspersonalen. Men ingen vill att läkarna ska behöva spela gud.
Detta genom att läkarna tvingas avgöra vilka som ska få en chans att leva vidare genom att läggas in på en intensivvårdsplats med respirator – eller inte få denna chans.
Minst av allt läkarna själva.

Del fem
Det som hänt är att årtionden av nedskärningar och uteblivna satsningar inom sjukvården – samt en rent destruktiv förstörelse av beredskapslager inklusive respiratorer och annan viktig skyddsutrustning samt läkemedel – hade sänkt sjukvårdens kapacitetstak så mycket i samband med coronapandemins utbrott att Sverige rört sig mot den gräns där sjukvårdens personal riskerat att tvingats välja mellan vilka som ska ska få en chans att leva – och inte få denna chans. Och ett sådant val strider mot en av de grundläggande principerna i svensk sjukvård!

Det är oförlåtligt att nedskärningarna bidragit till att det svenska samhället närmat sig denna gräns.
Jag skriver bidragit. För naturligtvis utgör Coronapandemin, säsongsinfluensan samt andra sjukdomar och olycksfall andra, avgörande, delar i dagens situation.

Men alla diskuterar coronapandemin. Med rätta. Jag vill här sätta fokus på sjukvårdens kapacitetstak. Dessa två samverkar naturligtvis när det gäller att utvecklingen har rört sig mot den gräns där sjukvårdens personal riskerar att tvingas avgöra vem ska ska få en chans att leva vidare genom att tilldelas en intensivvårdsplats med respirator. Och vem som inte ska få denna chans. Och att det svenska samhället verkligen närmat sig denna gräns visar Socialstyrelsens nya skrift: ”Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden”.

En skrift med nya principer som innebär att patienter skall bedömas mot andra patienter och att de med minst chans att överleva blir utan intensivvård. Det blir sjukvårdspersonalens uppgift att välja – och att välja bort.

 

Avslutning
Det måste nu inledas en diskussion inför framtiden som bokstavligen handlar om liv eller död.
Diskussionen måste handla om ifall den punktvisa upprustning som har skett inom sjukvården ska utgöra början på en fortsatt, långsiktig,  upprustning av sjukvården – i väntan på nästa pandemi – samt för en allmän förbättring av situationen för personal och patienter?
Eller om samma sorts politiker som skurit ned i sjukvården under årtionden ska få återta kommandot? Och därmed inleda en andra nedrustning av sjukvården – som kommer att prägla framtiden.

Utgångspunkten skulle kunna vara hur personal, patienter, anhöriga – och vi som sannolikt kommer att bli patienter – vi vill ha det. Vi kan konkretisera frågeställningarna genom att ställa följande frågor:
* ska framtidens semestrar lösas på samma sätt som årets när det gäller sjukvårdspersonalen,
* hur ska puckeln av uppskjutna operationer och undersökningar, som pandemin resulterat i arbetas bort?

Med mer resurser – eller med mindre?

Återigen: Ska vi bygga vidare på den punktvisa upprustning av sjukvården som har tvingats fram av coronapandemin?
Eller ska vi acceptera ett andra varv av nedskärningar den dagen som coronapandemin är över?

 

 

 

8 kommentarer

Umeå kommun måste skjuta på beslutet om nästa års budget – för bättre beslutsunderlag, ökat tryck på regeringen samt av demokratiska skäl

Av , , Bli först att kommentera 73

Ingress
Om Umeå kommunfullmäktige antar budgeten för nästa år redan i juni, om 2 månader, begås ett allvarligt politiskt fel. Det finns en rad tungt vägande skäl till att anta budgeten för nästa år efter sommaren. Låt mig nämna några:

* Osäkra prognoser:
Prognoserna för den svenska, exportberoende, ekonomin är ytterst osäkra. Den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) är från april i år. Enligt KI-prognosen kommer den svenska BNP-tillväxten att falla med hela 7,0 procent i år. (Nedgången vid den förra recessionen för drygt tio år sedan var långt mindre). Detta innebär att värdet av de varorna och tjänster som produceras i Sverige 2020 förväntas minska med hela 7,0 procent. Vi kan även säga att ekonomin förväntas krympa med hela 7,0 procent. Detta leder naturligtvis till bland annat:
a) korttidspermitteringar,
b) en kraftigt ökande arbetslöshet från en redan mycket hög nivå,
c) att planerade anställningar uteblir!

När det gäller arbetslösheten uppger Konjunkturinstitutet (KI) att arbetslösheten i Sverige, i år, förväntas att öka från redan mycket höga 6,8 procent till över elva procent – i basscenariot. Men KI har även ett ”alternativt” scenario. I detta beräknas arbetslösheten nå över 14 procent! Om så skulle ske innebär detta varken mer eller mindre en katastrof och kommer sannolikt att leda till en permanent hög arbetslöshet i Sverige.

Här måste två kommentarer göras. För det första: Oavsett vilket av dessa två scenarier som slår in innebär detta en rekordhög arbetslöshet – vilket minskar samhällets inkomster och ökar dess utgifter. För det andra: Detta visar hur osäkra prognoserna är för en liten exportberoende ekonomi som den svenska.

Dessa osäkra prognoser utgör det första skälet till att Umeå kommun, absolut inte, bör ta en budget för nästa år redan i juni, om två månader, utan måste vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst.

* Eventuella tillskott till kommunerna från regeringen
Den 2 april i år meddelade regeringen att den skulle tillskjuta 15 miljarder kronor extra till Sveriges kommuner och regioner (landsting) för detta år. Dessutom skulle 12,5 miljarder skjutas till för året 2021. Detta p g a coronakrisen.

Regeringens stora budgetproposition kommer att läggas den 21 september. Vanligtvis brukar nyheter i denna budget, som eventuella extra pengar till kommuner och regioner, börja läcka ut under Almedalsveckan. I år blir det sannolikt ingen sådan vecka. Men medvetna läckor tar sig, naturligtvis, ut även andra vägar.

Detta är det andra skälet till att Umeå kommun absolut inte bör anta en budget för nästa år redan i juni. De budgetmässiga förutsättningarna kan komma att förändras även genom nya tillskott från regering och riksdag.

Arbetarpartiet vill dessutom att tiden, från och med igår och fram till dess att regeringens stora budgetproposition läggs fram den 21 september, ska användas för att trycka på regeringspartierna (S och MP) för att det ska tillskjutas mer pengar till, bland annat, regionernas sjukvård och kommunernas omsorger. Det bästa vore om Socialdemokraterna i Umeå ställde sig i spetsen för ett sådant initiativ. Det är deras stats- och finansministrar.

* Även demokratiska skäl talar mycket starkt för att budgeten ska antas efter sommaren
De starka demokratiska skäl som talar för att beslutet om Umeå kommuns budget måste skjutas upp till hösten – precis som skedde både 2013 och 2014 – består bland annat av två faktorer:
Ett faktor som har med demokrati att göra handlar om att partierna i fullmäktige ska veta vad de gör! Finns det bättre beslutsunderlag till hösten måste detta beslutsunderlag inväntas. Jag syftar på prognoserna rörande pandemin och ekonomi-arbetslöshet-skatteinkomster; jag syftar på kunskap om ifall blir det kommer mer pengar från regeringen – eller inte mer pengar från regeringen.
Den andra demokratiska faktorn handlar om möjligheterna att diskutera fram en budget på ett anständigt sätt.
Dels inom partierna. Dels mellan partiernas olika företrädare, både före beslutet i fullmäktige och under själva budgetdebatten i fulllmäktigesalen. Kontakterna, både inom och mellan partierna, tar längre tid idag. Och det är inte acceptabelt att, med berått mod, planera att debattera budgeten för nästa år med en halverad styrka i fullmäktige. Eller via videolänk. Denna budget berör långt över
tiotusen anställda individer och berör hela Umeås befolkning.

Det vore, varken mer eller mindre, ett övergrepp på beslutsprocessen att inte skaffa sig bästa det bästa tänkbara beslutsunderlaget samt ta den tid på sig som den demokratiska processen behöver.

I grunden handlar det om en förståelse, eller brist på förståelse, för vad en budget betyder !
Budgeten utgör Umeå kommuns handlingsprogram för minst ett år framåt när det gäller driftskostnaderna (främst personalen) och för flera år framåt när det gäller investeringarna (exempelvis utbyggnad av skolor och förskolor samt äldreboenden). Budgeten är inte någon förbannad ”värdegrund” (alltså ett ”tyckande” om än det ena, än det andra) varav det finns för många i kommunen – vilket brukar förvandla dessa till ett bibliotek av kostsamma hyllvärmare.

Budgeten är alltså kommunens verkliga handlingsprogram – det viktigaste styrdokumentet. Detta handlingsprogram ska enligt lag följas – även om lagen nu, av begripliga skäl, blir mer och mer töjbar – och alla anställda har under årtionden tvingas att arbeta allt hårdare för att klara av allt mer på allt kortare tid. Detta för att hålla ”budgetramen”.

Känner läsaren igen begreppet?

Budgetramen betyder att många har fått arbetsskador på grund av en för trång budgetram – i kombination med ett för litet personalinflytande. Därför måste just dessa, så viktiga, budgetramar inte ”göras bort” före sommaren – utan de måste diskuteras under den tid som behövs. Allt annat är att göra våld på budgetprocessen.

Om budgetprocessen undermineras – genom osäkra underlag och en inskränkt debatt – kan detta betyda följande:
a) att möjligheten för vissa partier – som anser att det aldrig varit viktigare att fokusera på de lagstadgade basverksamheterna – att enas kommer att inskränkas,
b) möjligheten att ett budgetförslag – präglat av brist på krismedvetenhet, innehållande nya skrytprojekt – som drabbar personalen extra hårt antas av kommunfullmäktige.

Så även tunga demokratiska skäl talar för att Umeå kommun ska vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst. Arbetarpartiet kommer att göra allt vad det kan för att bekämpa varje försök att ”göra bort”  nästa års budget redan i juni.

PS.
* År 2013 antog inte Umeå kommunfullmäktige budgeten för 2014 förrän i slutet på oktober. År 2014 antog inte heller fullmäktige budgeten för år 2015 förrän efter sommaren (den 25 augusti).
* Skälet till att kommunen sköt upp budgetbesluten dessa år var att de två styrande partierna i Umeå inte kom överens!
* I år är skälen att skjuta upp beslutet om nästa års budget oändligt (alldeles förbannat) mycket tyngre. Det handlar om behovet av säkrare prognoser, eventuella besked om extrapengar till kommuner och regioner samt om den demokratiska processen.
* Lagen säger att kommunen kan vänta med att anta budgeten för 2021 till slutet på november – om så skulle vara nödvändigt!
* Vad krävs det mer för att skjuta upp budgetbeslutet för 2021 till efter sommaren?
* Vad krävs det mer för att Umeå ska göra som exempelvis Skellefteå, där Socialdemokraterna också styr, och skjuta upp budgetbeslutet till i höst?
DS.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade i coronaviruset

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 720 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 553 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 491 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 443 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
395 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
304 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
291 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
278 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 223 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
87 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 86 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
68 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 45 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
40 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)


Statistiken globalt 5 maj
* 212 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 802 230 människor har bekräftats smittade
* 263 087 har bekräftats avlidna
* 1 285 716 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)


Sverige totalt
bekräftade smittfall:         23 918
bekräftade avlidna:            2 941
bekräftade tillfrisknade:      4 074

Källa: Folkhälsomyndigheten 6 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 6 maj:               336 bekräftade smittfall, 17 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april, 2 maj samt 6 maj

Bli först att kommentera

Ryska snuvan 1889 var den första pandemi som kartlades relativt noggrant i Sverige. Stadsfullmäktige i Umeå fick ställa in pga sjukfrånvaro!

Av , , 1 kommentar 45

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Titta på den uppdaterade listan över de tragiska dödstalen

Passa även på att bli medlem i Arbetarpartiet
_________________________

 

Presentation av bloggserie
Det pågår en debatt i många länder om hur dagens coronapandemi ska bekämpas.
Ett av dessa länder är Sverige. Denna debatt är inte lätt – men den måste föras. Skillnaderna i dödstal i förhållande till befolkningens storlek mellan Sverige och de övriga länderna i Norden är ett exempel på varför denna debatt är nödvändig. Jag vill att mina läsare ska kunna följa denna debatt utifrån en högre kunskapsnivå. Jag ska därför försöka göra en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Jag har huvudsakligen baserat mig på en omfattande artikel/arbete i Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Äras den som äras bör. Kompletterande källor är WHO, engelska Wikipedia samt en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

Ingress
De fem tidigare pandemier det handlar om är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009.
Dessa är de fem mest omfattande pandemierna i modern tid. Jag har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver jag hur smittan startade, dess spridning och omfattning samt storleken på befolkningen i världen vid tidpunkten för pandemin. I det andra stycket beskriver jag ungefär samma sak fast för Sveriges del. Där tar jag även upp smittans dödlighet i Sverige. I det tredje stycket har jag försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder. Jag har slutligen försökt beskriva hur samhällets funktioner påverkades. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även samhället i stort.

Jag vill påminna om att jag inte bygger detta på någon egen forskning utan huvudsakligen baserar mig på Fredrik Elghs artikel/arbete i Läkartidningen nr 8/2007. Jag vill också påminna om att eventuella missförstånd och felaktigheter helt och hållet faller på mig.

Alltså: Det är mycket som tyder på att Sveriges strategi i kampen mot den senaste pandemin (coronaviruset) sticker ut i förhållande de flesta andra länder. Detta är inte första gången som Sverige sticker ut. I samband med flyktingåret 2015 avvek Sveriges asylpolitik från de övriga 27 EU-ländernas. Sverige är också ett av få länder som inte har en lagstiftning som gör det möjligt att lagföra personer som har deltagit i IS-kalifatets grymheter.

Den diskussion som har uppstått i Sverige i samband med SARS-CoV-2 (coronaviruset) följer två linjer: dels handlar det om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige, dels handlar det om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att jämföra Sveriges tidigare agerande i samband med pandemier med dagens agerande.

 

Del ett: Ryska snuvan 1889-92
Den s.k. ryska snuvan upptäcktes år 1889 i Uzbekistan. Utbrottet startade i maj och varade till i augusti. Pandemin spred sig först till hela Ryssland och därefter vidare till alla delar av Europa. Pandemin spred sig därefter till Amerika, Afrika och Asien. Totalt beräknas ungefär en miljon människor ha dött i denna pandemi. Som en jämförelse kan nämnas att det vid denna tid fanns ungefär 1,5 miljarder människor i världen.

Sverige drabbades i slutet av november 1889. Det första influensautbrottet verkar ha skett i Vaxholm utanför Stockholm. Uppåt 60 procent av Sveriges befolkning, som då uppgick till ca 4,8 miljoner människor, förmodades ha drabbats. Den mest intensiva perioden varade under fyra till sex veckor. Det övervägande antalet fall av influensa verkar ha varit lindriga. Någon statistik där dödligheten i pandemin kunde beräknas fanns inte. Men ”förste stadsläkaren” i Stockholm räknade ut att dödligheten i staden var 2,5 gånger högre än normalt under perioden för ”ryska snuvan”. En dödsorsak var lunginflammation. Det fanns en påtaglig överdödlighet för de som hade underliggande sjukdomar. Förste stadsläkaren nämner särskilt tuberkulos (TBC).

Sjukdomen spreds med största sannolikhet via transportvägarna. Tågpersonalen var ofta de första som insjuknade runt om i Sverige. Samhället i stort verkar inte ha påverkats nämnvärt av pandemin. Däremot drabbades militära anläggningar och brandkårspersonal. Även andra ställen där det fanns mycket folk på en begränsad yta verkar ha drabbats. Många elever blev sjuka, men den relativt ofarliga karaktären på viruset gjorde att inga skolor stängdes i Stockholm. Däremot stängdes skolorna i exempelvis Kristianstad, Härnösand och Piteå.

I Umeå kunde inte stadsfullmäktige sammanträda p.g.a. för stor sjukfrånvaro!! Och i en rapport från landsbygden runt Umeå berättas att det vanligaste symptomet var bronkit (luftrörskatarr).

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 692 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 548 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 481 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 423 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike:
386 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna:
302 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige:
283 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
267 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 211 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
87 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 83 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike:
67 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 44 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
39 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (5 maj kl 15.30)


Statistiken globalt 5 maj
* 212 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 671 540 människor har bekräftats smittade
* 253 218 har bekräftats avlidna
* 1 211 131 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (5 maj kl 15.30)


Sverige totalt
bekräftade smittfall:         23 216
bekräftade avlidna:           2 854
bekräftade tillfrisknade:    4 074

Källa: Folkhälsomyndigheten 5 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Tisdag 5 maj:                  332 bekräftade smittfall, 16 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april, 2 maj samt 5 maj

1 kommentar