Personalen inom sjukvård / omsorg tar striden mot pandemin. De måste få mer att säga till om – på nedskärar-politikernas bekostnad + ny statistik

Vad vet Finland, Norge och Danmark som inte Sverige vet?
Titta på den uppdaterade listan över de tragiska dödstalen – 27 april

Passa även på att bli medlem i Arbetarpartiet
_________________________

 

Ingress
Jag har uppnått en mogen ålder. Men fortsätter med styrketräningen. Tidigare hoppade jag över träningen om jag skulle skriva – en debattartikel i VK, ett blogginlägg eller en artikel till vår egen tidning. Det gör jag inte nu. Det tar alltför lång tid att ”komma igen” även efter ett kortare uppehåll. Igår genomförde jag ett kortare träningspass. Tanken var att skriva denna blogg – efter träningen. Jag skulle ta det lugnt bland skivstängerna. Så var i alla fall tanken. Men det går liksom inte. Väl i gymmet kommer andan på. Men vill tävla med sig själv. För 15 år sedan gjorde jag 140 kg i marklyft, 112½ i bänk och 122½ i benböj (knäböj). Det tar jag inte idag. Valrörelsen 2018 innebar ett långt uppehåll. Sedan kändes det som att börja om från början igen. Men, igår gjorde jag dock mitt personbästa i bänk sedan valet: 90 kg! Utan studs. Sedan åkte jag hem, satte mig framför datorn. Och somnade…. Så bloggen blev idag. För den som undrar: Jag hinner med ett pass i veckan. Helkropps: ben, rygg, framsida och mage.

Smittorisk i gym? I höstas hyrde jag ett nytt och större träningsutrymme för mina grejor. Där tränar jag ensam om jag vill. Och det vill jag i coronatider. Det kan dock göra lite ont om man missar i bänkpress och stången dunsar ned på bröstkorgen. Om man tränar ensam. Därför tog jag i så att jag fick den där metalliska blodsmaken i munnen. Och klarade lyftet. Dumt? Ja. Men, men, man måste ju leva. Och nu kan jag ju sitta här och skryta. Minsann. Och jag ska upp på 100. I bänk. Med en liten studs …

Del ett
Det är personalen som står i frontlinjen i kampen mot coronapandemin.
Dessa hjältinnor och hjältar gör ett fantastiskt jobb för patienter, äldre och andra som behöver sjukvård. Och omsorger. De har våra liv i sina händer. De räddar liv med fara för sin egen hälsa. Trots underbemanning, brist på skyddsutrustning, testmaterial och alltför få vårdplatser kämpar de vidare varje dag. Alla ska veta följande: Då coronakrisen bröt ut hade Sverige färre vårdplatser inom sjukvården än i något annat EU-land i förhållande till storleken på befolkningen! Och med färre vårdplatser följer färre anställda. Beredskapslagren var avvecklade. Detta innebar bland annat att sju av åtta respiratorer hade skrotats sedan 1993. Plus skyddsutrustning. För 27 år sedan hade 4300 respiratorer kunnat tas i bruk med kort varsel. Då pandemin slog till ifjol var antalet respiratorer nere i 566. Sju av åtta var borta! Skrotade.

 

Del två
Under årtionden har det skett nedskärningar inom sjukvården.
Nedskärningar i förhållande till antalet patientbesök. Och Västerbottens läns landsting / Region Västerbotten utgör inget undantag. År efter år läser vi om bristen på sommarvikarier. De ansvariga politikerna verkar lika förvånade inför varje sommar som SJ brukade vara inför varje vinter – med snö.

Men kreativiteten hos personal inom sjukvård och omsorger samt företag har varit fantastisk.

Personal som vanligen inte arbetar på IVA skolas om för att kunna tas in. Detsamma gäller för alla BMA (biomedicinska analytiker) som kör tester på misstänkta sjuka. Det antal BMA som kan ta hand om coronaproverna har ökat snabbt. Över hela linjen utbildar vissa anställda andra. Detta sker mitt i stormen öga. Produktionen av antalet respiratorer har kommit igång. Dessutom hittades ett större lager som skulle ha skrotats men som tur nog blev kvar … En kreativ glömska. Kanske. Antalet respiratorer som kan användas inom sjukvården uppges idag ligga på över 1000.

Vårdavdelningar flyttas, bland annat här på NUS, för att fler patienter med coronavirus ska kunna tas om hand. Mycket ofta krävs det extra arbetspass. Och fortfarande fattas det stora mängder skyddsutrustning. Detta är ett allvarligt hot mot hälsan hos personalen, patienter och brukare. Det finns många exempel på detta. Tragiska exempel med dödlig utgång. Tillverkningen av skyddsutrustning har dock kommit igång. Och kreativiteten för att klara krisen har varit enorm hos personalen. Men också hos företagen. Inte minst hos små- och mellanstora företag.

 

Del tre
Men allt extra arbete, effektivitet och kreativitet har ett pris.
Och priset betalas av personalen. Priset är högt. Nu har det bildats ett berg av uppskjutna arbetsuppgifter exempelvis i form av senarelagda operationer. Semestrarna hotas för en personal som aldrig har behövt semester mer än sommaren 2020. Och många patienter som väntat på en operation, eller på annan behandling, får fortsätta att vänta. Äldre och handikappade saknar besöken från släkt och vänner.

Behoven måste ställas i centrum. Behoven hos de hjältinnor och hjältar som, genom att göra våld på sin egen fysiska och mentala hälsa, dag för dag bekämpar coronaviruset. Och som dessutom klarar av att hålla igång övrig sjukvård – samt kommunens olika omsorger. Jag kan inte glömma att nämna de privata utförarna av hemtjänst här i Umeå. De behövs. Och både dom och kommunen har också visat sig vara kreativa.

Men sommaren närmar sig alltså. Och det får inte vara upp till samma politiker som under årtionden stått för nedskärningspolitik, och bristande framförhållning när det gäller personalförsörjning, att nöta sönder den personal som varje dag står i frontlinjen.

Del fyra
På kort sikt måste det tas nationella initiativ för att sommaren ska klaras på ett anständigt sätt.
Den personal vars uppoffringar och kreativitet har klarat oss andra så här långt, trots årtionden av nedskärningar, måste få sista ordet när det gäller hur semesterfrågan ska klaras. Inte de politiska nedskärarna och deras springpojkar/flickor.

Detsamma när det gäller berget av uppskjutna arbetsuppgifter som måste betas av framöver. Det måste vara behoven, hos patienterna och personalen, som avgör vilka resurser som ska ställas till sjukvårdens förfogande. Och till omsorgernas. Idag förstår så gott som alla att det är personalen som utgör våra kreativa och självuppoffrande frontkämpar mot den fientliga smittan.

Det är hos de anställda, inom sjukvård och omsorger, som initiativet ligger idag. Det är denna personal som har patienternas, de anhörigas och den stora allmänhetens stöd. Politiker med planer på nedskärningar, och deras springpojkar, ligger lågt idag. Det är förståndigt av dem. Men hur blir det i framtiden?

Vi i Arbetarpartiet måste, tillsammans med andra politiska riktningar, göra vårt absolut yttersta för att initiativet ska ligga kvar hos de anställda och deras organisationer. Nedskärarna – det politiska etablissemang som under årtionden rustat ned sjukvård och omsorger samt avvecklat beredskapslagrens respiratorer och skyddsutrustning – får inte tillåtas återta initiativet. Den förstärkning av sjukvårdens resurser som har skett, under svårast tänkbara förhållanden, får inte utsättas för det politiska etablissemangets nedskärningsiver. Efteråt.

 

Del fem
Det kan komma ett andra varv med covid-19 – och nya pandemier.
Nya pandemier kommer. Sannolikt också med kortare mellanrum. Dels på grund av allt tätare och brutalare kontakter mellan människa och vilda djur (vägbyggen genom tidigare orörda områden, djurmarknader mitt i storstäder där även vilda djur säljs). Till detta ska läggas en djurhållning som lämnar mycket i övrigt att önska i stora delar av världen. Dels handlar det om smittospridningen. Det handlar naturligtvis om den ökande globala handeln och resandet. År 2018 gjordes internationella flygresor av uppåt 1,8 miljarder människor.

Låt mig sammanfatt:
Det är behoven hos personal och befolkning som måste bestämma storleken på sjukvårdens resurser i form av personal och materiel. Detsamma gäller för omsorgerna. Den nyliberala nedskärningspolitikens springpojkar / flickor får inte tillåtas återta kommandot. Idag ligger initiativet hos den personal som offrar hälsa, och ibland livet, för patienterna. Allmänheten känner en enorm sympati för dessa. Och det är välförtjänt.

Men detta måste spegla sig inför semestrarna. Och berget av uppskjutna arbetsuppgifter ska arbetas ikapp. Tystnadskulturen måste bort. Och personalen måste få mer att säga till om. Både när det gäller resursernas storlek och hur dessa ska användas. Coronapandemin visar på behovet av ett systemskifte. Personalens makt måste öka!

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 622 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 503 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 446 avlidna per 1 miljon invånare
4. Frankrike: 357 avlidna per 1 miljon invånare
5. United Kingdom: 311 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna: 264 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige: 225 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 223 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 167 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 73 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 71 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 60 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 37 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 34 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (27 april kl 24.00)

Statistiken globalt 27 april
* 210 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 062 515 människor har bekräftats smittade
* 211 449 har bekräftats avlidna
* 921 320 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (27 april kl 24.00)

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 18 926
bekräftade avlidna:    2 274

Källa: Folkhälsomyndigheten 27 april

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 respektive 25 april