Slåttdalsskrevan

Nu är det helt perfekt ute. Så sanslöst vackert. Ska precis ge mig iväg på en promenad till dagis och hem igen. 8-9 km det blir suvve på min lediga dag.

I morse skjutsade jag dottern till skolan, ja till Gammlia. Dom hade skidor på schemat. 20 minuter senare ringde hon och sa att det var inställt. För kallt. -18 grader.
Jag undrar om det i typ Sydfrika eller i Spanien för den delen nånsin blir för varmt för att ha utomhusgympa. Kommer ihåg från i somras att jag såg en fotbollsmatch, kan det ha varit Peking-OS. Nå det var +40 och för varmt för att spela egentligen. Men dom sprang som galningar.

I o f s anser jag att det är bra att skolan ställer in uteaktiviteter om det kryper under 15 men nåt annat kan man väl göra. Långpromenad.

Jag har fått lära mig att det inte finns dåligt väder, bara dåliga kläder.

För ett par år sedan åkte vi ner till Skuleberget och vidare ut mot Käl för att klättra upp till Slottdalsskrevan. Det var en regnig dag en det var den dag som bjöds. Lilla satt i stolen på ryggen och så vandrade vi sakta uppåt. Till slut var vi uppe, ca 3 km vandring uppåt, inte jobbigt i vanliga fall men nu var stigen till en bäck.

Efter en paus och den vidunderliga utsikt som det är där uppe så var det dags för nedfärd.
Jag sa till min fru att vi skulle ta det försiktigt på de slippriga stenarna. Men så plötsligt halkade jag till och vrickade foten så infernaliskt. Jag riktigt kände hur den svällde upp.

-Va ska jag göra, sa jag till min fru.
-Jamen du har inte så många val och jag tänker inte bära dej, svarade hon. Ta och remma igen skon ännu hårdare så att det stasar.
-Ja, men det gör ooont, väste jag.
-Snöra och gå! var svaret från hustrun.

Vi fortsatte den helt sanslöst smärtsamma vandringen neråt och väl nere efter 1 timme så pustade jag ut vid havsviken. Sen fortsatte vi till bilen och där fick jag hjälp att dra av mej skon. Inga alvedon här inte. Alla var sjöblöta och jag ojjade mej.
Foten var helt blå men jag hade tagit mej ner.
Då lärde jag mej att det är avgörande att jag har bra prylar på mej.
Hur hade jag annars tagit mej ner.

Jag tycker att barnen hade kunnat ta en långpromenad i stället för att bara ställa in.

Nu ska jag gå, låååångt.

Lördag morgon på väg till konståkningen med lillan.
På bilen sitter en arg lapp. Med röd text har ngn skrivit ’Ingen P’
Vi hade ställt bilen vid sidan om carportarna där traktorn skopat upp snön. Inte i vägen för nån. Och det är nån som bor i vårt hyrehus som satt lappen.

Först tänkte jag, ja det är väl inget att bry sig om. Men sen vällde vreden fram.
Vad ända in i glödheta!!!

För ett tag sen satte jag en snäll lapp på glasdörren vid utgången om att ’Vänligen rök ej i trapphuset, vi mår dåligt av röken’.
Då kom det genast upp flera lappar om att, så här kommunicerar vi inte i det här huset, vi pratar med varandra. Eller, Vi har inte rökt, slutade för flera år sen.
Luktar rök gör det fortfarande, nästa varje dag. Och det är irriterande eftersom det drar in.
Det är just den där första tändröken, du vet det luktar en blandning av bränt papper och avgaser.
Jag slutade sätta lappar och pratade med hyresvärden som lovade att o m g ta i tu med problemet. Det var i november 2008. Stinker fortfarande.

Så kommer denna lapp på vår bil. Alla i huset vet att det är vår bil och att den är för hög för att gå in i carporten och att vi därför är hänvisade till datumparkering på gatan.
Var annan natt ett kvarter bort. Det funkar men ibland måste vi bara ställa oss närmare. Speciellt när barnen somnat i bilen och bär in dem. Och då kommer nån och sätter lapp på bilen.

Tänk om jag skulle sätta lappar för allt som stör mig. Att folk i huset inte sopsorterar utan slänger vinkartonger, pizzakartonger och stora wellpapplådor i soptunnan. Dessutom mängder med glasflaskor trots att återvinningsstationen är ett kvarter bort.

Oerhört kränkande beteende.

Dags för pulkbacken!

Jaha ja, så har då självaste redaktören bestämt att strama upp kommentarsfunktionen på vk.se. Jag skrev ju om detta häromdagen men jag trodde inte att det skulle gå så snabbt 😉

Jag begriper inte varför vk måste tillåta kommentarer till artiklarna. Det är väl för interaktionen mellan vk och läsare men varför måste man låta folket kommentera alla nyheter. Obama vald till president – kommentera! Ingemar Johansson död – kommentera! Nytt förslag till arenabadhus i Umeå – kommentera!

Jag tror att stämningen och inställningen till nätupplagan av vk snarare blir sämre med lla dessa erbarmerliga kommentarer.
Du som inte ännu läst, ta del av denna ’debatt’ http://www.vk.se/Article.jsp?article=251827 ,så fattar du kanske vad jag menar…

Nu kallar solen!

Ja så har vi varit på hockey i Ö-vik. Helt klart en väl värd kväll. Perfekt hall ,trevliga vakter, mycke umebor och det viktigaste av allt Foppa. 7 500 människor stod upp och skrek när Foppa nätade efter 16 min i första perioden. Han är på rätt ställe vid rätt tidpunkt och stöter upp den i klykan med en backhand.

Umeå och björklöven har typ hela läxan att lära.
Att Skellefteklacken sjöng hata löven, hata löven -det, kan då inte jag begripa. Dom fattade väl inte att dom var i Ö-vik. Det är ju inte alltid så lätt för våra bröder i Skellefteå att skicka upp hissen hela vägen 😉

Till ö-vik och riktig hockeykväll återvänder vi gärna

Go´natt!

enkel skiss på tre kategoriseringar enbart kring kroppsbyggnad.

Ja, den rubriken är väl en av de bästa kommentarer man kan ge till just en helt vanlig dag med normala insatser. Hockeykommentatorer och övriga idrottskommentatorer brukar ofta använda den typen av språk.

I dag hade jag en dag på jobbet. En av kollegena var sjuk så jag fick hoppa in på en mässa på ett äldreboende. Omkring 15 personer kom till samlingsrummet och vi sjöng och spelade och delade bröd och vin. Så himla livsnära att komma med bud från himlen till människor som sitter där dom sitter. Bokstavligt och bildligt talat. En och annan gammal kompis träffade jag oxå.

Såg just att kommentarerna till artikeln om villaägaren som polisanmälts för att ha skottat ut snö på gatan nu ökat till 96. Ja jag säger då det, finnes det då inget annat att göra 🙂

Jag tror att jag ska sammanställa några kommentar-längder till noga utvalda artiklar och skriva en liten bok om dem. Kanske kunde jag noga försöka ’måla upp’ fantombilder på dem som kommenterar.
I skolan läste man om pykniker, ’person med satt kroppsbyggnad, korta ben och runt ansikte (vilket enligt en äldre psykologisk teori ansågs tyda på sällskaplighet)’ citat NE.
Eller atletiker (sportig kroppsbyggnad)
Eller leptosamer från lepto; liten , fin, tunn människa.
Det finns flera kategoriseringar.

Så skulle man kunna dela in folk i tänkta grupper, naturligtvis utan vare sig moralisk eller personlig betydelse. En enkel kategorisering kring vem som skriver vad i kommentarer.

Tror i o f s inte att det finns ett mega-intresse för en sån bok men vem vet.

Go´natt!

I dag gjorde jag, om jag får säga det själv, en otroligt god middag. Enkel men smålyxig.

Fiskpinnar med bläckfisk, har bara sett det på Willys, hemgjort mos på mjöliga pärer från västerhiske blandat med dill och chili. Till detta en coleslow med hemgjord majonäs(den tog exakt 92 sekunder att röra ihop med stavmixern. Lite fransk senap och fet-yoghurt.
Citron och citron-vatten med isbitar.

Jag har alltid hävdat att vardagsmat som är god tillhör den stora kokkonsten och det vill jag lära mina barn. Alla recept som man inte ens kan uttala tillhör en annan värld.

I lördags när jag hade förmånen att äta med Eldkvarn på Rex så beställde en av killarna i bandet en förrätt och så frågade han vad det var han fick. Servitrisen svarade i en mening som var 1 minut lång. Helt otroligt, hoppas det var gott.

Jag gillar mat som heter typ bruna böner med fläsk, vegetarisk lasagne, palt etc.

Men det är väl som det mesta att använder man fina ord så tror folk att man har ett ädelt inre.

En annan sak jag funderat på är kommentarer till artiklar här på vk.se. Senast är det kommentarerna till artikeln om den polisanmälde villaägaren i Ersmark.
När jag tittade senast var det över 50 kommentarer. Snacka om att vk.se fyller en funktion. Men det mesta är felstavat och särskrivet svammel på otroligt låg nivå!
Är umebor i gemen så otroligt korkade undrar jag.
Men skulle jag skriva det som kommentar till en artikel så skulle jag få minst 20 smattrande tangentbord i huvet. Och alla skulle vara ense om att jag inte hade den minsta susning om hur idiotiskt det är att kommentera människors kommentarer.

Ja det är så det är på vk.se. Men, det har en mycket bra sida. Papperstidningen är nästan helt fri från insändare. Skönt.

Go´natt!

Carla och Plura, två gedigna figurer som bjuder på sig själva

Vilken helg det varit. Jag tror att vi samlat över 1000 pers i dagarna två på Tegskyrkan.
Först på lördag kväll en konsert med Eldkvarn utan en enda dålig låt. starka texter och ett ljud som skulle få många att tråna…

Så åter på söndag förmiddag en proppfull kyrka med Eldkvarn på scen.
Jag slutade räkna vid 10 personer som efter gudstjänsten kom fram och sa att detta var den bästa gudstjänst de nånsin varit på. Kanske var det länge sedan dom var i kyrkan, för vi gör en hel del bra gudstjänster faktiskt (och mycket annat bra) Eller så är det så att detta grepp med ett band på scen är ett nytt sätt att fira gudstjänst som verkligen tilltalar umebor idag.

Tyvärr var inte detta en guld-helg för tonåringarna men många var där. Jag lovar vi ska göra nåt för er oxå, snabbare än ni anar.

Så var det detta med mina tårar som jag bävade för. Jag lyckades inte hela vägen. När jag berättade om svärdet som skulle genomborra Maria, Jesus mamma, då kunde jag inte få fram orden. Men kanske blev jag mer äkta. Det vill ju alla vara.

Go´natt!

Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att intresset skulle vara så stort när Tegs församling tog hit Eldkvarn. Det var ett glatt gäng som rockade loss i Aula Nordica på lunchen.

Jag blir lite småkär i Plura och hans brorsa Carla när dom för 1000 gången kör Fulla för kärlekens skull. Vilken låt och vilket drag det lär bli i kyrkan. Dom har ju hållit på i 35 år typ.

Vi snackade om det när jag kom hem frun och jag. Hon sa: – Larsa, tänk att alla dom här nya banden dom kommer och går och vi minns inte ett av dem i morgon. Men Eldkvarn, Lundell och ett par till dom kommer våra barnbarn att lyssna på.
Kanske är det så. Och visst jag säger bara Mozart, Bach och Hendel. Dom är stora fortfarande. Kommer aldrig att dö.
Och då står det klart för mig när Plura sjunger, ’Vi har blivit bröder alla i bandet och vi vill spela tills vi dör’.

Det som är det allra allra roligaste i kråksången är att kyrkan för en gångs skull får lite positiv energi. Det gör så himla mycket bra grejer i kyrkan runt i landet, runt i världen.
När det händer en dålig grej så raserar det år av goda insatser, När det händer en rolig grej så byggs förtroendet sakta sakta upp.

Och om vi skiter i alla påvar och kardinaler, präster och diakoner så är det det vanliga kyrkfolket som färgar verksamheten och gör gudstjänsten levande.
Long live den vanliga mänskan!!

Go´natt!

Ja, det är väl få som missat att Eldkvarn är i stan torsdag till söndag. I morgon spelar de för studenter och personal på Campus, fredag sitter de i soffan i go´kväll och lördag gör dom sin konsert Hunger hotell i Tegskyrkan. Biljetterna har gått som smör och det är många som vill se och höra de gamla rockarna.

Men det riktigt riktigt stora är att vi får fira gudstjänst kl 11 på söndag med Eldkvarn på scen. Gratis, som alltid när kyrkan firar gudstjänst.

’Nånting måste gå sönder för att himlen ska va blå.’ -sjunger Plura.
En sån textrad kan inte kyrkan missa att mixa med det egna budskapet om Gud som en krukmakare som skapar nya kärl av våra liv när de gått i kras. Det ska bli hur kul som helst.

Läste idag att Eldkvarn gjorde samma gudstjänst i Ängelholm och där var kyrkan full redan en timme innan. Kolla in. http://hd.se/angelholm/2009/02/01/eldkvarns-maessa-lockade/

Tegskyrkan tar ca 600 pers och jag hoppas att alla som vill får plats. Jag lär få lägga upp många oblater på altaret för att det ska räcka. Som tur är så har Svenska kyrkan i Umeå numera avalkoholiserat vin. Det gör det möjligt för människor med alkoholberoende att oxå fira mässa. Du är galet välkommen!

Eldkvarn och deras musik blev min på riktigt för ett par år sedan.
Vi hade just sålt vår restaurang i Umeå och avyttrat vårt bolag då vi tog familjen i bilen och drog till Belgien och några nyvunna vänner. Dom ska jag berätta om en annan gång.
Nå, när bilen rullade ut ur Umeå så stoppade jag in en CD som jag rafsat åt mig innan vi for. Så fylldes bilen av Eldkvarn mässa Kärlekens törst.
Vi lyssnade bara på den skivan och när jag häromdagen berättade för Plura i telefon om detta så sa han; -Stackars barn i bilen. Det måste ha varit hemskt.

– Hemskt, sa jag. Det gav oss en helt otrolig känsla att glida nerför autobahn med Kärlekens tunga i bilstereon. http://www.youtube.com/watch?v=pU8eYw7iYdQ&feature=related.

Jag undrar om jag kan hålla tårarna tillbaka på söndag. Vi får väl se.

Go´natt!

Ett glas vatten, varken mer eller mindre.

En ganska händelserik dag trots att jag bara gled förbi på jobbet ett kort stund och bokade in några möten. Dagens svåraste uppgift bestod i att försöka förklara för min 4:a-åring att hon inte får äta ngt förrän magen har stabiliserat sig.
– Jamen pappa jag vill ha vatten, jätte mycket vatten.
– Men vännen, du kan inte dricka just nu, Det kommer bara upp igen.
– Nähä, det gör det inte alls det.
– Jo det gör det.
– Näe för det gör det inte. JAG VIIIIILL HA VATTEN.
– OK jag ska ge dig lite ljummet vatten med salt i. Vi försöker.
– Salt!!
– Ja det är bra om du får i dej lite salt.
– Ja ja bara jag får vatten NUUUU.
Vattenglaset tömdes på typ 2 sekunder.
10 minuter senare.
– Pappa, jag måste kräkas.
– Mm jag vet. Skynda dej till toan.

Ja, jag visste ju att det skulle bli så. Men det visste inte hon.
Jag frågar mig , var går egentligen gränsen för pröva-själv-trots-att-pappa-sagt-att-det-inte-funkar-saken?
Jag vet inte. Vad tycker du som läser? När måste man bara som vuxen sätta stopp.

Handlar det om att klättra i träd.
Handlar det om att pierca sig själv med ett häftstift. (sker nog inte i fyra årsåldern men…) Handlar det om att bli vegan.
Handlar det om att prova hasch.
Handlar det om att ha sex i 13 årsåldern.
Handlar det om att snatta.

Jag vet som sagt inte. Vissa saker är ju förbjudna inte bara för barn utan även för vuxna.
Det hindrar ju inte att man måste göra ngt i alla fall.
Men hur långt ska jag som förälder ge mitt medgivande.

Det jag vet är två saker.

Dels att mitt nej har betydelse, åtminstone på sikt trots att det inte hindrar handlingen i nuet. Så har det en karaktärsdanande uppgift senare. Pappa ville inte att jag rökte.

Dels att det har betydelse för mig att vara tydlig. Vem blir jag om jag aldrig sätter gränser.

Men, så klart, man måste ju får pröva att dricka vatten trots att man kommer att kräkas.
Att pappa sen får tvätta lite extra, det hör ju liksom bara till.

Jag vill sluta med att kommentera en kommentar jag fick i går när jag skrev positivt om Naturskyddsföreningen. Någon skrev att jag var himla politiskt korrekt när jag sa att det är våra barn som ska ärva staden av oss och därför krävs trygghet i alla satsningar som påverkar miljön.

Tro inte en sekund att fler vägar med högre hastigheter och fler handelsplatser hjälper oss och våra barn att få en bättre miljö.
Skiten förflyttas bara.
Inser du inte det så är du inte bara politiskt inkorrekt utan väldigt, väldigt naiv.

Go´natt!