Idag är D day….

Blir hämtad kl 12. Kl 14 ska jag vara på kirurgen i Umeå…  (helt off topic, Min undulat Frank älskar den här låten) Jag är skitskraj… Vad händer om dom säger att jag inte går att operera? Att det har gått för långt… Kommer nån att döma mig för att ge igen på kirurg 2 som skrattade åt mig och sa att det inte var ett bråck medan det fortfarande gick att göra något åt det? 

Min läkare på VC, den enda som öppet erkänt att han inte är gud vilket gör honom till en ovanlig läkare tror att mina lymfor slutat fungera som dom ska, att det är varför jag har ödemen… så idag börjar jag med lymfareningsdrycken… även om smaken av lagerblad och nejlikor ger mig kväljningar av tanken.

Om jag kan undvika sjukhus så gör jag det. Oavsett om det innebär en massa örtmedicin och healing från välvilliga själar… Jag är så jäkla traumatiserad sen kaoset september -09… efter det så nej, jag pallar inte.

Och jag känner att min vän inte mår bra men att hon har masken på, om hon läser här så vet hon att hon alltid kan komma över, inga tvång att vara stark.

Kanske skriver här när jag kommer hem… nu är det lymfreningsdryck som ska tillredas och hår som ska tvättas…