Precis som du och jag
Känner att jag borde blogga nu när tiden äntligen finns, men min hjärna är helt blank. Jag kommer inte på någonting av värde just nu, det blev så illa att jag nästan höll på att blogga om en person som trodde att hon behövde en matta på ett Aerobic Dance-pass. Men jag tog mitt förnuft till fånga och gav upp den idén.
Nu vill jag att folk kommenterar vad jag ska skriva om. Vilken utmaning det skulle kunna bli! För varje kommentar ger jag en krona till Barncancerfonden.
Må solen lysa över era vackra huvuden! (…och där spårade jag oficiellt ur fullständigt.)
Personen på bilden har ingenting med inlägget att göra.
Senaste kommentarerna