Rubriken är ett uttryck som jag har skapat, för det rimmar så fint. Inte sant!?

Man kan använda det om man har en granne som trakasserar en till exempel. Det är faktiskt inte särskilt roligt. Personen som bor ovanför mig bultar i golvet vid minsta lilla pip, senast var det när jag pratade med pappa och dagen innan dess var det när jag hade ett annat telefonsamtal. Häromkvällen drog jag i en låda, vilket var för mycket för denne ljudkänslige galning.

Jag börjar tro att det är Stålmannen som bor ovanför mig, för det är uppenbarligen en person med übermänsklig hörsel. Så om man ska se min situation från den ljusa sidan så kan vi åtminstone skatta oss glada över att det är en superhjälte som häckar på Nydalahöjd. Alternativt en superskurk, men det är också coolt. Jag börjar överväga att lägga ett par öronproppar i den mystiske personens brevinkast. Det kan vara rimligt att undra varför jag inte bara konfronterar fanskapet, men sanningen är att jag är lite skrajsen. Särskilt efter att ha pratat med mamma som haft en likadan granne som var schizofren – vilket troligen är en korrekt analys då min mamma är psykolog. (Man kan dock ifrågasätta hur psykologiskt korrekt det är att skrämma upp sin enfödda dotter).

Men…

I förrgår såg jag och Tomas "Star Wars Holiday Special". Vi blev ganska mållösa. Mer än så vill jag inte säga.

Jag borde bli filmrecensent märker jag.

Nu blir det praktik! Simma lugnt därute!

Jag har haft en tråkig attityd gentemot Peter Jihde och är nu djupt oroad över hur det ska påverka min karma. För att förbättra vår relation bifogar jag en bild på karln och säger: "Go Jihde!"