nitLotta

Klubben för inbördes beundran

 

Fick en mycket gullig hyllning av en mycket kär vän, som skriver en mycket bra blogg och som har ett mycket fint namn. Hon skriver för övrigt som en konstnär på http://logisktlotta.blogspot.com/ 

"Min nyårsafton var rolig. Jag tycker synd om alla er som ännu inte träffat Lotta Nilsson. Det går inte att ha tråkigt när den kvinnan är med. Det går bara inte. Ett tandläkarbesök skulle bli årets fest om Lotta höll handen. En naturkunskapslektion skulle vara det mest spännande någonsin om Lotta var ens bänkkamrat. Och idag skickade hon sms och sade sig vara min stalker. Åh. Är det någon jag vill ha som stalker så är det Lotta. Ni hör. Det kan vara så att jag håller på att bli kär. Det vore i och för sig högst opassande med tanke på att hon är en av min flickväns bästa vänner. Och högst oturligt med tanke på att hon är rätt straight. Så det är nog en olycklig, obesvarad kärlek tyvärr."

 

Nej du, Lotta Svensson, om jag var lesbisk och om du inte hade Anna, hade du varit etta på min lista. Lätt. Varför?

Du är modig, varm, rolig och en sådan person som alla vill känna, helt enkelt för att man genast känner en sådan trygghet med dig. Men det finaste och mest speciella med dig är att du har ett varmt hjärta där du släpper in alla, även dem som bor i trapphuset och även dem som säkert förtjänar det minst men behöver det mest. Dessutom kan ingen bli så glad över ett rep. Och det bästa är att du har Anna, som också hon är genuint snäll och en vacker människa. Ni förtjänar verkligen varandra. Och ni vågade, precis som nyårslöftet sade ett par år senare.

LIKE.

…Och min blogg blev helt sjukt cheezy i och med detta inlägg. Jag är för trött för att koppla på min hjärna som normalt sett retuscherar sådana här typer av känsloyttringar. Well. Jag bjuder på en liten bit av mig själv för den här gången.

3 kommentarer

  1. Lotta

    Haha! Det är helt fantastiskt! Man blir så inspirerad när någon säger något sjukt fint sådär till en. Då känns det som att man vill ägna sitt liv åt att säga sjukt fina saker till människor bara för att de ska få känna hur sjukt fint det känns att vara omtyckt. Nej, usch. Nu får vi sluta med det här innan jag blir kär på riktigt! Det var såhär det började med mig och Anna, små oskyldiga kärleksförklaringar. Och rätt vad det är så står man där på en bro i Gävle med tungorna i varandras munnar och har plötsligt totalbytt läggning! Farliga grejer, de här kärleksförklaringarna…

  2. Lotta Cecilia

    Svar till Lotta (2010-01-13 01:06)
    haha =) nu är det kanske dags att ge sig… men det är verkligen sant att man fick upp peppen på att säga fina saker till fler människor. låt oss sprida the happiness of lotta!

  3. Lotta

    Ja, nu får det vara nog! 🙂 Bra idé! Vi kan kalla det för lottanism, att sprida komplimanger till omvärlden. Det kan bli en egen religion, och vi kan skapa en egen kyrka där vi frälser in alla möjliga människor. Och vi ska vara motsvarigheten till typ Mohammed eller Jesus, så alla kommer dyrka oss. Gillar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.