Emils berättelse!

 Hallå!

Lapas!*

 

Dagarna går segt här ute i Europa, men alla mil längs vägarna försvinner lika fort som de hundra delarna som går på en sekund. Tyvärr så blir toastoppen många och långa, mycket irriterande.

För två dagar sen då klockan var midnatt så stannade vi i ett land som heter Litauen utanför en skola. På natten såg skolan ganska risig ut. Vi övernattade där i alla fall, Några timmar senare vaknade alla med ett friskt medvetande. Det märktes att medvetandet hade vaknat med oss den dagen för skolan såg inte risig ut då, den såg mycket risig ut. Vi blev bjudna på frukost på skolan, vi skulle få pannkakor men det var inte pannkakor som de hemma i Sverige. Det oturliga med frukosten var att den inte riktigt var så speciellt lockande att äta, så de flesta åt helt enkelt inte och det var inte en så smart tanke. Det slutade hur som helst med lite näringsbrist osv. Vi träffade klass 7 och 8 och de visade oss skolan. Sen hade de en liten redovisning om Litauen. Vi fick höra på några elever som spelade och sjöng, det var en traditionell sång från Litauen. Efter ”rundturen” på skolan fick vi väldigt mycket tid att umgås med eleverna. Det gick lite dåligt i början enda tills vi skulle fara hem från ett zoo som vi besökte med klassen, då kom nån av lärarna på den idén att eleverna från de olika skolorna skulle byta plats med varann alltså att några av våra elever skulle åka i deras buss och och några av dem skulle åka i vår buss, från och med det började vi lära känna dem mer och mer. Isen var bruten. Tyvärr så frös vattnet till is igen när vi spöade dem i brännboll med 41-29, men temperaturen i Litauen var hög och våra kontaktlistor blev längre (speciellt min)

He!He!

Nu har vi kommit över gränsen till polen och det är ganska likt Litauen, fåglarna bygger fortfarande

bon på telefonstolparna och befolkningen består fortfarande till största del av människor.

Till sist så vill jag bara hälsa till alla bloggläsare och föräldrar att vi har det jättebra här i Polen det är badvärme och det är soligt, tack vara lärarna och AC i bussen så överlever vi så ni behöver inte vara oroliga. Nu är det här mina sista dagar med denna skolklass eftersom jag slutar 9:an denna vår men jag hoppas och tror att jag ändå får följa med på nästa Europa resa (om det blir någon mer), så peppa gärna era barn att samla ihop pengar till en ny resa, för min skull 🙂

 

Det var allt från mig. Hejdå!

/Emil lindberg.

 

*Lapas betyder hej på litauiska.

2 kommentarer

  1. Anna-Maria på hemmaplan

    Kul att få läsa det ni/vi skriver!

    ”Nu har vi kommit över gränsen till polen och det är ganska likt Litauen, fåglarna bygger fortfarande bon på telefonstolparna och befolkningen består fortfarande till största del av människor.”

    Ha, ha! Ja, man har tid att reflektera över diverse fenomen, när man sitter i en buss.

    Saknar er redan…efter ca 5h i Vännäsby.

  2. kattis, alex mamma

    Hej Emil och alla andra. Kul att ni har de trevligt på resan. Värmen är nog på väg hit oxå nu. Hoppas jag.
    kram på er

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.