JAG TROR PÅ

JAG TROR PÅ människors förmåga att klara av livets motvindar och uppförsbackar.

Jag tror det finns en glöd och livslust inom oss alla som gör att vi ändå orkar,trots allt.

En del har mer drivkraft än  andra.Men lusten att vilja har vi nog alla.

Vi överlever sorger, skilsmässor,arbetslöshet och andra livskriser.

Vi går vidare, visserligen något  tilltufsade och sköra men drivet hjälper oss framåt.

Det enda vi  inte  överlever  är vår egen död.

 

Nu ska jag berätta min historia.Ja bara en del av den.

Två veckor före min 40 års dag var skilsmässan och därmed katastrofen ett faktum.

Det fanns ju barn med i bilden.

Jag blev även ARBETSLÖS.

Livet visade sitt  fula ansikte.

Från att ha ”spelat” i eliten  var det dags att flytta ner till gärdgårdserien.

Där vill väl  ingen spela frivilligt.

Det var INTE lätt.

Det var dags att överleva både ekonomiskt och känslomässigt.

Jag blev en överlevnadskonstnär i högsta grad

jag hade inget val då

och det är något jag haft nytta av många,många  gånger senare i mitt liv..

Det var en svår men lärorik läxa.

Jag var tvungen att  prioritera vad som verkligen var viktigt i mitt liv.

Jag krymte min värld, ibland  tog jag på mig ”offerkoftan”

och det  är viktigt att få göra det, bara man inte glömmer att ta av den igen.

Jag fick avstå från många saker och det  fick även mina döttrar göra,

men vi överlevde så klart. Tillsammans.

Dålig Ekonomi var nog det jobbigaste, men samtidigt en så OTROLIGT  nyttig lärdom.

NU gläds jag över helt andra saker i mitt liv.

Jag behöver inte ”tävla” om att ha allt nytt, det bästa,dyraste och glammigaste.

Och det är verkligen avstressande.

Jag har landat i lugnet inom mig och väljer mina krig noga.

Jag ser andra kvalitéer  i meningen med livet och vad som gör mig lycklig.

Jag lever mer här och nu.Som barnen är så bra på.

Ja vi människor låter livet rulla på, med fokus på materiella ting för i vårt samhälle är status och pondus en viktig del men så händer plötsligt något livsavgörande som gör att vi hamnar i en livskris

och vi  måste stanna upp och förändra på ett eller annat sätt

vi måste TÄNKA OM, och  när vi gjort det inser dom flesta med facit i handen

att det kom något gott ur det.

Det kanske t.o.m. blir en nystart och början på ett nytt och BÄTTRE liv

Vem vet?

 

 

Jag önskar INGEN  annan  människa skilsmässa eller arbetslöshet

för det är tufft.

MEN  det är verkligen INTE  slutet på livet

nej långt därifrån,  man överlever och dessutom får man helt andra värderingar och lär sig

vad som är viktigt och inte.

För mig har ”livets hårda skola” betytt att jag blivit mer rädd om livet jag fått.

Nu har många år gått och jag

är glad över att det  hände trots  allt och jag mår bättre än någonsin.

Jag tar vara på dagarna på ett helt annat sätt och uppskattar dom ”små sakerna” i livet.

Jag blev starkare som kvinna och jag är stolt över mig själv.

Motgångar föder framgång.

MÄNNISKOR  ÄR STARKA

OCH JAG KLARADE DET

JAG ÖVERLEVDE OCH ÄR MODIGARE  ÄN NÅGONSIN.

För jag har glöden och drivet  inom mig.

 

 

 

 

 

6 kommentarer

  1. Ann

    Sanna och värdefulla ord. Livet bjuder på så mycket och att hitta sätt att hantera allt är både slitsamt och tidskrävande många gånger. Som tur är är det tillåtet att snubbla på vägen, göra misstag, kliva upp igen och prova på nytt. Jag tror vi alla skulle ha nytta av att prata om och dela med oss av våra erfarenheter till varandra, mer än vi vanligtvis gör. Så tack för att du gör det.

    • Marianne Hägglund (inläggsförfattare)

      Jag efterlyser fler ”goda samtal” jag brukar ha det med mina vänner
      och det är verkligen något som berikar.Att dela erfarenheter,besvikelser men även glädje och hopp
      är läkande,trevligt och väldigt lärorikt, det visar dessutom att man har förtroende för varandra.

  2. Michael Forsberg

    Hej!Mycket väl skrivet.Tänkvärt!Det ÄR som jag alltid sagt;det är dom små berömda guldkornen i tillvaron som ger den största meningen i livet.Det gäller bara att våga öppna sina ögon och SE!Sen tror jag att man möter dom människor som det är meningen att man ska möta.på både gott och ont.Det lustiga i den lilla kråksången är att det är dom som gjort en mest illa är dom som lärt en mest!

    • Marianne Hägglund (inläggsförfattare)

      Ja att vara en obotlig optimist är en bra egenskap också.
      Det underlättar när det stormar i livet.Du har rätt i det du skriver.

Lämna ett svar till Michael Forsberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.