Vi som sitter i rullstol eller elrullstol, som jag har skrivit tidigare om…vi är inte mer annorlunda än en annan människa, till och med tvillingar osv har sina olikheter. Varför ska vi som har någon form av funktionshinder fungera, tänka och agera på samma sätt?

Det finns ju många fler diagnoser än vad jag kan någonsin lära mig eftersom jag anser att jag behöver inte kunna det. Huvudsaken att jag kan försöka tänka mig in i olika situationer, skriva/blogga om mina egna ”slutsatser” och i och med det kanske försöka förmedla viktiga saker som exempelvis en stum, helt förlamad som har kanske inte något vettigt sätt att kommunicera med omgivningen.

Jag själv som har alltid haft mitt omfattande funktionshinder ser inte det som något negativt, jag har en teori att med andra funktionhindrade kan vi försöka berätta om våra upplevelser och vad som vi skulle vilja göra som kanske inte gå att genomgenomföra i dagsläget. Tänka, resonera och dagdrömma, för att kanske en dag faktiskt uppleva det. Jag har massor som jag vill uppleva, jag ser både svårigheter och möjligheter men jag ger inte upp förän det är absolut 0% chans att genomföra det, som i mitt fall är bland annat parkour etc. Och utan att tveka JA…jag tror att jag skulle vara en ”adrenaline junkie” om jag inte hade mitt funktionshinder och det är därför jag är tacksam över att jag verkligen har mitt funktionshinder och därmed har jag mitt så kallade liv i behåll.

Det är av många vänner och bekanta som har sagt att jag är en bra förebild, än idag är det obegripligt för mig eftersom jag själv tycker att jag inte gör något särskillt. Jag försöker bara leva som alla i samhället borde leva och inte som andra tycker att jag ska leva…det är väldigt stor skillnad mina kära läsare…