Med anledning av min supporterkollegas insändare häromdagen känner jag att det är dags för mig att återigen ta mig ton.

Stor eloge till personen för att denne lyckades hålla sig saklig och utan personangrepp i sin insändare, någonting jag inte kommer att klara av.

Jag vill inleda med att säga det här: Denna insändare är skriven i affekt. Jag är förbannad, upprörd, irriterad men framför allt oerhört besviken över hur Björklövens styrelse och ledning har hanterat och hanterar den pågående säsongen.

Det kommer säkerligen lyftas röster från allmänheten som påtalar att vi faktiskt inte i dagsläget spelar negativt kval, och att vi får se positivt på det. Det kommer garanterat påtalas att det inte är en enskild spelare, ledare eller styrelseledamots fel att säsongen är vad den är. Absolut, jag håller med.

För någon säsong sedan skrev jag en insändare där jag var fruktansvärt upprörd och fick ett svar tillbaka från dåvarande VD som inte passade mig överhuvudtaget.

Så innan någon i allmänheten eller framförallt ledningen börjar dividera om juniorverksamhet och damverksamhet så fångar jag upp den pucken lite snabbt och säger rakt ut att hela innehållet i den här texten riktar sig till A-lagsverksamheten och herrsidan. I really do not care om någonting annat.

Vad i hela fridens namn är det som pågår i Björklöven? Vad är det som pågår i styrelserummet? På kansliet? I omklädningsrummet?

Kan någon BERÄTTA för mig och för oss om vad det är som faktiskt pågår?

Just nu kommuniceras att det är fansens fel att laget spelar dåligt för ”spelarna blir påverkade negativt av allt buande”.

Björklövens fans har decennium efter decennium, år efter år, match efter match ställt upp för laget. Det är oerhört sällan vi buar och är upprörda över hur ni sköter verksamheten på daglig basis. Det skrivs definitivt negativa saker på forum, och om ni väljer att gå in och läsa där, så skyll er själva. Det är vår enda ventilationsplats idag, eftersom att ingen i vår förbannade förening väljer att lyssna eller kalla in supportrarna till möte.

Ni ska i mina ögon gå ut varenda dag i lokaltidningen med en helsida där ni tackar supportrarna som varje vecka kommer tillbaka till ishallen för att uppleva ännu en misär, blödande magsår och hjärnblödning för er skull.

Men istället väljer bland annat tränaren att i intervjuer med Cmore & VK att lyfta upp och ”gnälla” över att supportrarna gnäller & skriker efter värvningar.

I samma veva kliver också spelarnas IDROTTSPSYKOLOG ut i VK och menar att fansen ska sluta visa missnöje för det kommer bara göra det värre för laget.

För det första. Varför har vi en psykolog på lönelistan i vår förening? Uppenbarligen gör han inte skäl för sin lön för då hade vi sett en markant förändring i hur spelarna uppträder på isen.

Det är faktiskt rätt löjligt att denne individ väljer att framträda med namn och bild i lokaltidningen. Jag hade skämts ögonen ur mig om mitt jobb var att vända en negativ trend, få spelarna att fokusera på rätt saker och göra sitt jobb och sedan misslyckats grovt med min uppgift.

Det kanske är dags att kreditera dina fakturor till föreningen för ”Misslyckat uppdrag”?

Jag har full förståelse för att Björklöven har ambitioner. Vi vill mycket i vår förening. Vi vill så oerhört mycket. Ta steget upp, vinna SM-Guld, vara en åtråvärd klubb att spela i. Vi vill så mycket, men misslyckas år efter år efter år.

Ambitioner är bra. Men man måste sätta en leveransplan också. Man måste sätta en plan för hur verksamheten ska fungera, man sätter korta delmål för att uppnå slutmålet. Precis som i vilken annan verksamhet som helst.

Man kan inte kommunicera ”Vi ska vara etablerade i SHL 2020” och förvänta sig att alla ska sitta tysta och lugna i båten och känna varje år att ”Ja men det är ju ändå 4 år kvar tills dess, dom lyckas säkert nästa säsong” för att sedan repetera detta för sig själv nästa år, och året därpå och vice versa.

Kommunicerar man någonting till sina fans och sponsorer så ser man till att göra allt i sin förbannade makt för att uppfylla detta. Att man sedan misslyckas på grund av yttre omständigheter, att man missar att gå upp för att motståndarna i slutspelet till SHL har 40 miljoner mer i spelarmaterial eller någonting liknande, det är helt okej för mig. Har man visat att man satsar, man spenderar pengar på rätt saker och spelare och faktiskt genomför en säsong som inte innehåller kaos & katastrofer på löpande band, så är jag nöjd.

MEN VI GÖR JU INTE DET?

Vi kastar pengar på en förstakedja som knappt hade platsat i tredjefemman i någon annan klubb i Hockeyallsvenskan. Vi satsar pengar på backar som knappt kan åka skridskor baklänges eller hantera en puckmottagning på blålinjen. Vi har två målvakter som definitivt inte får någon hjälp från övriga laget, men som inte heller är något speciellt i matcherna själva.

Vi bränner tusenlapp efter tusenlapp på samma saker år efter år efter år.

Ni kan ju inte på fullaste allvar mena att om man gör samma sak år efter år på precis samma sätt, att det på något sätt ska leda till en förändring?

SKÄRP ER NU. Att värva kanske inte är lösningen på den här säsongen. Att riva ett kontrakt med en spelare IDAG är definitivt en lösning på fortsättningen. Jag bryr mig inte ett jota om vi sitter och betalar lön till en dålig hockeyspelare säsongen ut, så länge nissen inte får någon speltid.

Det är ett statement till övriga spelare i den här förbannade föreningen att om du inte gör det du ska, så får du gå. Punkt slut.

Samtliga i det här A-laget – som vi ska stå bakom match efter match, och aldrig uttala oss negativt kring är överbetalda divor som gör noll och ingen skillnad på isen. Bryt varenda kontrakt och börja om. Nu får det vara nog.

Jag är trött på att mina pengar går till vuxna män som inte tar sitt jobb på allvar. Vill du inte spela hockey i Björklöven – STICK!

Vill du inte träna Björklöven – STICK!

Det är vi fans och sponsorer som år efter år kastar pengar, tid och energi på den här klubben som gjort att föreningen fortfarande lever.

Det är inte Joakim Fagervall. Det är inte någon i styrelsen. Det är definitivt inte en enda individ i den här truppen som har gjort Björklöven till det varumärket som det är idag.

Det är inte ni som är Björklöven.

Det är vi.

Och vi har tröttnat nu.