Pet Peeve 3: Byråkrati

En byråkrat, i ordets rätta bemärkelse, såsom Weber definierade den, är en opersonlig myndighetsutövare som likabehandlar alla människor. Det finns en massa regler och praxis för att säkerställa rättsäkerheten. Allt detta är ju bra och positivt. Vi vill inte ha ett samhälle där det offentliga behandlar människor olika.

Risken finns att medlet för att åstadkomma denna opersonliga likabehandling, alltså regler och praxis och lagstiftning, blir målet med arbetet. Med utgångspunkt i detta resonemang, hur i hela friden kan CSN motivera sitt studieförsäkransförfarande?

För alla er som inte pluggat nyligen, går det till på följande vis om du vill ha pengar för dina studier: Sök en kurs (detta görs flera månader innan du börjar). Vi säger att du skall börja på hösten. Då söker du alltså i mars. I juli får du besked om du kommit in eller ej. Har du kommit in, måste du tacka ja. Sedan måste du vända dig till CSN för att fylla i en blankett, där du skriver vad du skall läsa och i vilken hastighet.

För att du skall få dina pengar måste två saker ha hänt. Den första händelsen som måste ha inträffat är att du skall närvara på ett särskilt pass som finns på alla kurser; registreringen. Då står en lärare och ropar upp alla och skriver små saker på ett papper. Denna information skall sedan skickas in till någon del av staten för att institutionen skall få sina pengar och för att CSN skall se att du inte sugits in i ett svart hål utan fortfarande upprätthåller din existens.

Det andra som måste hända är något mer ologiskt. Du får hem ett brev i brevlådan från CSN, där det står att du lovar på heder och samvete att du verkligen studerar. På heder och samvete. Det brevet är det då meningen att du skall skriva under och skicka in. Vad händer med det brevet sedan?

Jag kan för mitt liv inte begripa varför jag skall skicka in min studieförsäkran. Om man har ljugit i sin ansökan kan man väl ljuga i sin studieförsäkran, eller? Och är det vanligt att folk dyker upp på registreringen, som har tackat ja till kursen,  som inte har tänkt att läsa den? Och stoppar man denna person genom att säga att "Meen! Du har ju lovat!". Vilket problem är det som man försöker förhindra?

Dessutom, om det visar sig att du snuvat CSN på pengar, är det ju en smal sak att faktiskt kräva tillbaka dem. Om du inte har någon närvaro och om du inte har några resultat att visa upp är det väl rimligt att anta att du inte läst kursen, och då skall du heller inte ha studiebidrag eller dito lån. 

Säg att vi har en kvarts miljon studenter i Sverige just nu. Fram till för ett par år sedan kunde man inte lösa detta via internet. Bara den korrespondensen måste ju kosta 7-10 kr två vägar, per person, vilket då innebär 2-2,5 miljoner kronor! Finns det ingenting roligare vi kan göra för de pengarna? Vi kan köpa 5 miljoner Bugg istället för att skicka brev kors och tvärs helt i onödan.

Här har verkligen medel blivit mål. Varför är det så här?

/rant over