Idag har vi tillbringat större delen av vår vakna tid i Shinjuku.

Vi begav oss dit direkt efter frukost, dvs. omkring klockan 8 på morgonen. Det visade sig dock att detta var alldeles för tidigt på morgonen i denna stad, så i princip inget hade öppnat än (dom håller istället öppet fram till typ 10-tiden på kvällen). Vi gick runt bland kvarteren där i alla fall, och slogs flera gånger av hur sjukt tyst det var. Man tycker ändå att det , vid världens största tågstation mitt i morgonrusningstrafiken, borde vara tämligen högljutt, men icke. Det var så extremt så att jag och Albin sänkte våra röster för att inte störa (typ som man gör på bibliotek).

Men nu till något helt annat: Två gånger sedan vi kom hit har jag gjort misstaget att prova nya fantasorter. Jag är ju vanligtvis en riktig fantaälskare, men dessa Japanfantor är det seriöst något fel på. Den ena drack jag igår kväll, Fanta Grape. Smakade sötat socker med ett stänk av slisk. Inte så oväntat kanske, men ändå en besvikelse. Det är den andra av de två Fantorna som är den som är riktigt urspårad. Det var idag när vi skulle äta lunch som vi gick till en vending machine för att välja dricka. Och vad ser jag där bakom glasrutan, om inte en ny fantasort, Fanta White? Självklart var jag tvungen att prova den. Kanske borde jag anat oråd över komönstret som täckte flaskan, eller det faktum att det var ett hundben på framsidan? Nejdå, inte jag inte. Det var inte förrän jag inspekterade flaskan mer ingående och såg en bild av en ko på den som jag började bli tveksam. Jag öppnade korken och luktade misstänksamt på innehållet. Inser snart att flaskan alltså innehåller läsk blandat med mjölk. Tänk er kolsyrad amuse, gjord på enbart kemikalier. Smakade lite som sådana där glasspinnar som består av vaniljglass med ett isglassöverdrag. Gott som glass, äckligt som dricka. Eller, om jag ska vara helt ärlig så var väl smaken i sig inte så horribel. Den jobbiga biten är illamåendet som uppstår efter varje klunk. Ingen höjdare, med andra ord.

Tack ock lov har jag inte fått syn på ännu en ny fantasmak än. För när jag väl gör det lär jag väl prova den också, och bli ännu mer besviken. Näe, fanta, dåligt jobbat.

Här har vi besten.